- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1888. Femtonde årgången /
8

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommarbref. Af Helena Nyblom. Med vignett af V. Andrén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den, ett stycke väg längre bort, låg en ung kvinna i
den största fattigdom. — Hennes man var maskinist
på en ångbåt, men affären gick icke, och han gick nu
arbetslös i Stockholm. Hon bodde här ute i ett
vindsrum med tre små barn, och natten förut hade hon
fått två gossar på en gång. —

Då vi kommo dit upp, var det ena nyfödda
barnet redan dödt, det andra låg och jemrade sig som
en liten sjuk fogelunge. Modern satt i sängen blek,
utsvulten, tårlös, med detta uttryck af en hård,
hjelp-lös smärta, som långa lidanden och försakelser gifva.
Det fans icke en bit bröd i huset.

Som hjelp hade den unga modern ingen annan
än en fjortonårs flicka, som hade kommit från
Stockholm och som hade sin egen mor med, hvilken hon
icke kunde lemna. Denna kvinna hade nemligen
blifvit lam genom ett slaganfall och kunde icke tala. —
Hon var blott några och trettio år, såg ännu yngre
ut, men nästan aldrig har jag sett en menniska vara
en sådan bild af förtviflan. — Med kortklippt hår,
stirrande ögon stod hon stum och orörlig, än i ett, än i
ett annat hörn af rummet. Hon var klädd i korta
kjolar, de uslaste lappade trasor och med ett par stora
herrkängor på fotterna. Händerna voro magra och
fina. Hon kunde icke företaga sig något som helst
arbete. —

Den andra hustrun talade om för mig, att denna
olyckliga kvinna hade haft tio barn och äfven hennes
man gick nu utan arbete.

Barnen sprungo omkring, smutsiga och sorglösa,
och tittade förvånade på de främmande. — Jag kan
icke beskrifva dig hvilket förfärligt intryck detta rum
gjbrde på mig, tomt på allt, utom på den bittra
förtviflan, som stirrade på mig från dessa två kvinnors
hjelplösa ansigten.

Och hvilken hjelp skulle icke behöfvas för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:05:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1888/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free