- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1891. Adertonde årgången /
211

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marstrand. Af Daniel Fallström. Med tre illustrationer efter fotografier af A. Jonason

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Det är rätt åt er — fy skäms att vara så lat!»

»Det är inte lättja, min fru. Visserligen påstår
man att jag är lat, men det är bara skamligt förtal.
Nej, det är något annat; det har fattats mig
stämning.»

»Stämning! — o, hvad ni är gammalmodig! Det
var bara förr i verlden man behöfde stämning för att
skrifva. I våra da’r — i den nyktra prosans da’r —
ja titta på de andra — de knoga från morgon till
kväll och ha snart ett helt bibliotek af bara egna
böcker. Nej, ni måste arbeta —»

»Ja, och ni ska’ hjelpa mig.»

»Jag?»

»Ja, ni lofvade ju nyss — det är det lustiga. Nu
ha vi stämning. Brasan flammar i cheminéen,
flingorna klinga så sakta mot rutan, kaffet doftar i de
turkiska fingerborgskopparne och röken från våra
cigaretter seglar som små ljusa molnstrimmor fram öfver
divansbord, konversationssoffor, bredbladiga palmväxter
och hvitskimrande statyetter. Låt oss arbeta
tillsamman! Ni har ju roat er med att lära er stenograf!.
Nå väl, min fru, ni interviewar, jag berättar, och ni
stenograferar. Och så får herr Nordensvan sitt
Marstrand, jag ett fredadt samvete, och ni kan i afton
lägga ert lilla guldblonda hufvud till ro och somna
med den lugnande tanken, att dagen icke gått
alldeles förlorad. Säg ja och låt oss börja!»

»Ni är alldeles omöjlig — man får lof att hjelpa
er. Men kom i håg, alla dumheter stenograferar jag
samvetsgrant. Kvickheterna ...»

»Jag försäkrar er, min fru, dem får ni icke mycket
besvär med. Alltså:


                Marstrand.

En intim interview efter en glad middag. Och
nu tänder jag en ny cigarett och ställer mig helt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1891/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free