Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maria Stuart i Gökhult. Skizz af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så kan ni gärna säga dem, att jag har det mycket
bra på allt sätt. . . det är ju sanning, för resten.»
»Och att ni inte alls längtar tillbaka till teatern?»
Hon ryckte till, såg bort och svarade efter en
stund med litet darrande röst:
»Säg ingenting om det, så är ni snäll. För öfrigt
är det väl ingen af mina gamla bekanta i Stockholm,
som inte vet, att jag två gånger har rest från hus och
hem för att spela teater i landsorten. Den ena gången
hade jag ju eget sällskap, det stod i alla tidningar.
Och hade bara inte affärerna gått så illa ...»
»Jaså, det blef krach?»
»Ja, min änglagode man kom resande och tog
hem mig och betalade sujetterna deras innestående
löner, och sedan dess har jag suttit i ro här hemma.
Folk klandrade mig naturligtvis . . . den enda som inte
sa ett ondt ord var min man. — Men ser ni, på det
viset fick jag ändå spela Phaedra!» utbrast hon med
en triumferande blixt i ögonen. »Jag begagnade de
två akter, som ni hade öfversatt, och resten tog jag
ur en gammal öfversättning, som jag själf hade
retuscherat under de långa vinterkvällarna. — Det var i
Eksjö. Inte tror jag det var många som förstodo mig,
men jag vet, att jag gjorde min sak bra. Aldrig har
jag så gått upp i en roll som den kvällen; jag
spelade inte, jag var Phaedra! — Ja, på det minnet får
jag nu lefva i hela mitt återstående lif.»
Vi hade börjat gå af och an på perrongen, och
nu sågo vi redan röken af det annalkande tåget på
afstånd öfver skogen.
»Det var roligt att träffa er ändå, fast det var
kort», sade hon efter en liten paus. »Här går jag
bland människor af en helt annan ras, hyggliga och
bra på sitt sätt, gubevars, det nekar jag inte för.
Men det är som om jag ramlat ner på en annan
planet, där det inte finns någon luft och där människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
