- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1895. Tjugoandra årgången /
176

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastell. Berättelse af Rust Roest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Du är en man med esprit, min vän, Vidare!»

»Säg mig nu»?

»Tout å 1’heure! Men man måste rekommendera
henne. Det där låter alltför kallt. Skrif du, så
dikterar jag. Det är blott första steget, som kostar på.
Inte sant?»

Hon kastade en triumferande blick i spegeln, där hon
såg honom sitta tåligt väntande med pennan i hand.

»Min hustru ber mig säga, att hon på det
varmaste förordar nämda Dame såsom talande språket
perfect och som särdeles kunnig i sina händer. Hon
förstår att giöra sig synnerligen oumbärlig, och är min
hustru förvissad om att Fru Friherrinnan, när nämda
Dames tjänster i Herrskapets hus befinnas öfverflödiga,
skall i sin ordning med lika mycken nöje
recommen-dera henne till sina vänner som hon nu giör det åt
Fru Friherrinnan och Herr Baronen.»

Det spelade ett så uppsluppet leende kring
gref-vinnans mun, att hennes man ej kunde låta bli att
anmärka:

»Man ser grant, min vän, »att du aldrig kunnat
fördraga den nådiga friherrinnan.»

»Verkligen! Jag tror det nästan själf. Eh bien!
Sluta med att säga, att jag afvaktar hans svar för att
ofördröjligen tala med mademoiselle Virginie. Här
är sigillet och här lacket. Medan hon tände
vaxstapeln, vek han långsamt ihop brefvet. Skrif nu
utanskriften. En fin!»

Hon ringde. Lisette kom in.

»Jean skall strax i eftermiddag rida till
Visby-holm med det här brefvet.»

Lisette tog det ur majorens hand. Han väntade
tills kammarjungfrun stängt dörren efter sig och ännu
några sekunder tills hon hunnit afiägsna sig från
nyckelhålet. Sedan han så väntat, lade han sin hand
på sin hustrus axel, där han stod bakom henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:07:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1895/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free