Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1893—Oktober 1894. Af Emil Svensén - Johan Niklas Cramér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en helt annan riktning än de båda föregående. I
slutet af 1850-talet väckte det allmän uppmärksamhet
öfver hela landet, då rektorn vid läroverket i Visby
Johan Niklas Cramér (död den 29 december 1893,
81 år gammal) till följd af samvetsbetänkligheter
nedlade sitt prästerliga kall inom statskyrkan, på samma
gång han frånträdde sin befattning som lärare vid
skolan. Han var en rikt begåfvad men oregelbunden,
för tvära omkastningar böjd natur, som inom skolan
med despotisk stränghet vakat öfver, att renlärighet
iakttogs, men som nu, sedan den strängaste
själfpröf-ning fört honom till en fullständig brytning med
kyrkans läror, icke ett ögonblick tvekade att för sitt
samvetes skull uppgifva en aktad och förmånlig ställning
såsom lärare i statens tjänst, för att på vinst och
förlust kasta sig in i striden om en religiös reformation.
I en följd af skrifter, som på sin tid väckte icke ringa
uppseende, fullföljde han med stor logisk beviskraft,
parad med synnerlig skärpa i formen, sin kamp mot
den ortodoxa kyrkan och för en högre och mera
för-nuftsenlig uppfattning af religionen. I stridsifvern
fördes han därvid ej sällan för långt, och i det han bröt
stafven öfver de kyrkliga dogmerna, trodde han sig
äfven böra utdöma själfva kristendomen, Oaktadt
hans rationalistiska förnuftstro i själfva verket var
föga skild från uppfattningen hos dem, hvilka ännu
anse sig stå kvar på kristendomens grund, under det de
häfda förnuftets absoluta rätt till fri forskning och pröfning
äfven på det religiösa området. Om en fortgående
historisk utveckling inom detta område, sådan den i
våra dagar framträder i den jämförande
religionsvetenskapens belysning, kan han knappast sägas hafva ägt
någon aning. Däremot fattade han genast den stora
betydelsen och innebörden af den darwinistiska
åskådningen, hvars förenlighet med en idealistisk världsåsikt
han med talang och värme förfäktade.
Nornan 1S95. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
