Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. November 1894—Oktober 1895. Af Emil Svensén - Sven Lovén - Gustaf Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Främst bland under året bortgångna
vetenskapsmän står Sven Lovén (död d. 3 sept., 86 år
gammal), den mångårige vårdaren af naturhistoriska
riksmuseets samlingar vid Vetenskapsakademien i
Stockholm. Icke bristande uppskattning af hans långvariga
och rastlösa lifsarbete i den naturvetenskapliga
forskningens tjänst, utan bristande insikt om arten och
beskaffenheten däraf, hindrar minnestecknaren att
närmare inlåta sig på ett uttalande öfver detsamma. Blott
det må här nämnas, att få svenska vetenskapsmän
torde hafva så grundligt som han studerat den lägre
djurvärlden, och i all synnerhet faunan i de nordiska
hafven; och huru storartadt Vetenskapsakademiens
zoologiska samlingar utvecklat sig under hans vård,
det är allt för väl kändt att här behöfva mer än
omnämnas. Den lyckan blef honom äfven förunnad att
under en mer än vanligt lång lifstid med oförsvagade
krafter kunna fullfölja sitt forskningsarbete till sitt lands
gagn och till den svenska vetenskapens heder.
Ung gick däremot Gustaf Nordenskiöld (död
d. 6 juni, 27 år gammal) bort ifrån det
forsknings-verk, vid hvilket han under de rikaste framtidslöften
blott hunnit lägga första handen. En hoppgifvande
son af en berömd man, i hvars fotspår han på det
mest lysande sätt, ehuru på ett annat verkningsfält,
syntes komma att träda, var han äfven genom sina
yttre omständigheter försatt i den gynnsamma ställning,
att han utan att hejdas af tyngande näringsbekymmer
kunde fullfölja sina forskningsplaner. Men han hann
blott påbörja deras utförande — hvarom det
praktverk bär vittne, hvari han nedlagt frukten af sina
forskningar öfver de halfkultiverade folken vid Mexicos
norra gräns, — och öfver fortsättningen drog den
obeveklige liemannen hastigt ett bredt streck.
Tyngande näringsbekymmer var det däremot, som
mer än något annat bidrogo att förkorta en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
