Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gåtan. Af yane Gernandt-Claine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det frågar du», sade han, som om han talat
till någon annan, men när hon fortfor att stå och
betrakta honom, böjde han sig ned och strök de
ljusa lockarna. »Se, där kommer den andre svanen.
Lek nu, mitt barn.»
Hon sträckte båda sina små armar mot fågeln:
»Kom, kom hitl» ropade hon, och gossen kastade
en handfull brödsmulor i vattnet.
»Nu ha de glömt allt annat», mumlade
ynglingen, som stod kvar på bron. »Så fort går det vid
den åldern. Om en tio femton år får man se, om
de bli lika belåtna, när de fråga och fråga och aldrig
få svar.»
»Ja, det få vi se», sade den andre. »Kanske
är det värdt mera än du tror, att vi gå här och undra.
Allt blir så smått inför den stora gåta, som födt det
gudomliga tänkandet. De må stå där och leka. Det
gör ingenting.»
»Hvilket?» utbrast ynglingen. »Hvad är det du
menar?
Den mörklagde mannen betraktade de små nere
vid dammen:
»Jo — det kan se ut som om de glömt det,
men vänta bara, vänta bara... De ha lärt sig att
fråga. Mysteriet har begynt sitt verk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
