Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskollärarinnan. Berättelse af Karl Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andra sidan ännu ett sågverk, enskilda små gårdar
lågo kringströdda här och hvar, dock endast närmast
kusten, ty landet reste sig mycket hastigt och bildade
stora, kala höjder, från hvilka man i fjärran kunde
se de stora skogarnas förtrupper utbreda sig i en
half-cirkel omkring horisonten. Ödsligheten där var så
stor, att om man icke sett hafvet på andra sidan,
man kunde trott sig förflyttad till en fjällbygd.
Min värd var en medelålders man med en ännu
ung och rätt vacker hustru och två små barn, en gosse
på fem år och en flicka på två. De voro hyggliga,
enkla människor, vänliga och förekommande utan att
vara påträngande, och jag kände mig ifrån första
stund fullkomligt hemmastadd. De hade sett ut platsen
för den tillämnade byggnaden på en sluttning ett godt
stycke ofvanför den gamla för att få utsikt öfver sjön;
jag gjorde en skiss, som vann deras stora gillande,
och började sedan i allsköns ro utarbeta ritningarna,
medan jag dessemellan roade mig på bästa vis antingen
med att göra ingenting eller också med små utflykter
i trakten omkring, ibland i sällskap med mitt
värdfolk, men oftast ensam. Varma och soliga följde
dagarna på hvarandra, kvällarna och nätterna med
en gnistrande stjärnhimmel; lugnet och tystnaden
omkring mig tog mig alltmer fången, och jag kände det
särskilda slags välbefinnande, som vi stadsmänniskor
ha så lätt att betagas af, när vi åter komma i
omedelbar beröring med den natur, som civilisationen gör
så mycket för att få oss att glömma.
Tidigt en eftermiddag — jag hade då endast
vistats där ett par dagar — kom jag ned ifrån mitt
runa, som låg en trappa upp med nedgång till
förstugan, i afsikt att gå ut, när jag från rummet
innanför, hvars dörr stod på glänt, fick höra min värds
lille gosse, som långsamt och osäkert stafvade ihop
ett par ord, därvid ömsom uppmuntrad och rättad af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
