- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
203

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vals och Bourrée. Novell af Maria Jouvin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Där fanns också en gammal kammarrådinna,
hvilken alltid förlorade och hvars dotter tyvärr ej
förmådde utveckla en sådan dragningskraft och
tjusnings-förmåga som den unga fröken, men som det oaktadt
och i trots af sin rösts manliga tonfall likväl lyckats
fånga en obetydlig liten herre, med borstlikt klippt
har kring sitt runda hufvud och stålbågad pince-nez,
genom hvars rökfärgade glas han tillsammans med
kammarrådinnans mörkröstade dotter lyckades få en
blek anblick af elysiums mångbesjungna slätter.

Till dessa aftonunderhållningar nedlades på den
unga fröken hela arsenalen för evig ungdoms
bibehållande med beundransvärd konst och skicklighet.
Den unga fröken brukade säga till kammarjungfrun:

I kväll kommer den unge Breda. Du måste
göra mig vacker.

— Men inte bryr sig fröken Adelheid om un ge
herr Breda?

Nej, naturligtvis inte, men allting måste
underhållas och öfvas, och man glömmer lätt den ena
konsten likaväl som den andra. När gudmor och jag
resa till Wiesbaden, vill jag ej vara en liten obetydlig
okunnig ogås bland de andra, som roa sig i kasinot.

Aja — unga fröken behöfver kanske ej vara
orolig att gå för långt.

Ga för långt — en liten landsortsherre — nej,
Angman kan vara säker, det är ju en björn för öfrigt,
och så är han ju förlofvad — så där i all hemlighet.

— Ej heller vore det något för min nådiga
fröken — en skrifvare — —

Jag tänker ej heller alls någonting i den
vägen, det kan ju ej komma i fråga — jag roar mig
blott, Angman. I småstaden som i den stora staden
har man ju rätt att roa sig.

— Naturligtvis, nådig fröken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free