- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1904. Trettioförsta årgången /
111

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf. Ett stycke af en monografi. Af Ruben G:son Berg (med porträtt af Selma Lagerlöf)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men ingendera utvecklingen användes. Visserligen följa
vi utvandrarnas öden, men endast till den punkt, att
Ingmar och Gertrud och Bo resa hem till Dalarna,
så tappa vi dem, och om de kvarlämnade veta vi
ingenting. Folkeposet har blifvit novell, tråden från
inledningen om Ingmarssönerna tas opp igen, och nu
få vi detta pars historia parallelliserad med Ingmars
föräldrars historia. Dessa bönder ha släkter och ätter,
och hvad som för de stackars kavaljererna betydde
mindre: generationernas förhållande till hvarann blir
ett hufvudproblem.

Det förefaller, som skulle Jerusalem ha blifvit
mindre fast i sin byggnad, som hade planen
förändrats något under utarbetningen. Detta myckna, som
vi inte få veta, dessa många människoöden, som inte
fortsättas till samma punkt, äro de släppta därför att
Selma Lagerlöf inte orkat fullfölja alla uppslagen eller
därför att hon aldrig ämnat låta dem mer än skymta
fram? Den själskamp, som Ingmar, Barbro, Gertrud
och Bo genomgå, hade aldrig behöft hela detta
folktåg för att utveckla sig. Endast Geitrud är religiöst
gripen, och denna gripenhet är bara återslaget af
hennes besvikenhet på lifslyckan.

* *

*



Om Jerusalem inte har den bländande kolorit och
den yppiga rikedom af färger, som Gösta Berlings
saga, har den ett kärleksfullare tillvaratagande af
smådragen. Någon enstaka gång, som då Melchior
Sinclair väntade på sin dotter, visade Selma Lagerlöf
anlag till detta, men nu har detta makten. Det är
inte humor, men innerligheten har vuxit. Hur
oförglömliga äro inte några af scenerna, som skildra
kärleken till hemmet och den egna torfvan. Det kapitel
som heter »Timmerstocken» är ett sådant, rörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1904/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free