Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK
9
berestes Torne lappmark 1900 af oss bägge, 1908 och 1909 af Birger,
1910 af andersson; Lule lappmark 1909 af Birger; Pite lappmark
1909 af Birger; Lycksele lappmark 1902 af andersson, 1908 af
Birger; Åsele lappmark 1908 af Birger; Norrbotten 1902 och 1908
af Birger, 1905 af Andersson; Västerbotten 1906 af Andersson,
1909 af Birger; Jämtland 1900 af oss bägge samt 1894, 1896, 1901,
1904, 1905, 1907, 1908 af Andersson 1898, 1901, 1905 af Birger;
Plärjedalen 1900 af oss bägge 1904, 1906 och 1908 af andersson
samt 1903—1910 hvarje sommar af Birger; Ångermanland 1894 af
Andersson, 1900 af oss bägge och 1908 af Birger; Medelpad 1894 af
Andersson; Hälsingland 1900 af oss bägge, 1903—1907 af Birger;
Dalarne 1896 och 1903 af andersson, 1900 och 1910 af Birger;
Värmland 1901 och 1910 af Andersson.
En synnerligen viktig i det följande använd källa har varit
riksmuseets samt universitetens i Uppsala och Lund herbarier äfvensom
Stockholms högskolas och Lunds botaniska förenings växtsamlingar.
Uppsala-herbariet har d:r J. öhrn haft godheten genomgå i den mån vi haft behof
däraf, studierna i de öfriga har selim Birger utfört. Genom prof. N.
Wille ha vi fått viktiga uppgifter från Kristiania universitets botaniska
institut.
I detta sammanhang torde äfven några ord böra nämnas, om hvilka
något större områden, som hittills äro minst undersökta och som därför
utgöra lämpliga studiefält; därmed dock ingalunda sagdt, att icke litet
hvar-stans nya iakttagelser af vikt äro att göra.
Fjälltrakter 11a kring Luleälfvens källor norr om \ irijaure äro sa godt
som oundersökta. Äfven öfre Vindelälfvens källtrakter äro föga kända.
Från de nedre lappmarkernas stora skogsområde tarfvas alltjämt
detaljundersökningar, ehuru det kan förutses, att de icke bli alltför gifvande.
En trakt af stort växtgeografiskt intresse, som borde ytterligare
genomforskas, är det stora skogsområde, där Hälsingland, Gästrikland och
Dalarne sammanstöta. Angående Hälsingland är att framhäfva, att i
befintliga växtförteckningar en mängd arter angifvas såsom allmänna inom hela
landskapet, hvilka helt säkert ej äro vanliga och för hvilka lokaler borde
antecknas. Exempel äro Pteris, Myrica, Anemone nemorosa m. fi. Den
sistnämnda saknas med stor sannolikhet alldeles i västra delarna. Äfven
gränstrakterna mellan de mellersta partierna af Klarälfvens och
Väster-dalälfvens vattenområden äro väl värda en förnyad undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
