Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
64 TIONDE KAPITLET
vegetation blomstrar. Den meddelade artlistan, som uppenbarligen långt
ifrån är fullständig, upptar;
Alnus incana,
Betula odorata,
Daphne mezereum,
*Lonicera xylosteum,
Picea excelsa,
Prunus padus,
Rhamnus frangula,
Ribes rubrum,
Rosa cinnamomea,
Till silurområdet höra äfven de sedan länge bekanta lokalerna vid
Prostgårdsfallet och Ristafallet (360 m. ö. h.) i Undersåkers s:n,
hvilka särskildt studerats af elfstrand (79). Indalsälfven bildar som
bekant dessa fall; strandremsan kring det senare består enligt sernander
(225, s. 26) af »brachiopod-skifTer, kvartsit och Pentamerus-kalk, hvilka
fallen och älffaran nedanför eroderat uti branta, klyftrika former». Till
sydskandinaviska äro af här lefvande arter att räkna: Alliitm olcmceitm,
Betula verrucosa, Carex omithopoda, Chrysosplenium alternifolium, Circæa
alpina, Polygala amara, Turritis glabra, Viola mirabilis och V. riviniana.
De lefva blandade med lundväxter, såsom Actæa spicata, Rosa cinnamomea,
Triticum caninum samt ett påfallande stort antal fjällväxter, t. ex. Bartsia,
Carex alpina, C. at rata, Cystopteris montana, Oxyria digyna, Primula
stricta, Sagina saxatilis, Sal/x reticulata, Saxifraga stellaris, Sceptrum,
Thalictrum alpinum, Tofieldia, Viola biflora och Woodsia ilvensis ß
hy-perborea.
En annan intressant ståndort synes vara:
Prästbe rget i Ragunda s:n, om hvilket med. kand. K. WEDHOLM
skrifver till oss: »Det är knappt ett berg utan blott en delvis klippig
brant mot Indalsälfven. Ligger strax ofvan prästgården och användes
mycket som en förträfflig utsiktspunkt.» Här växa Convallaria majalis, C.
polygonatum samt Echinospermum deflexum, första gången iakttagen 1867
af J. öhrn, under senare år äfven af apotekare O. StröMHOLM. Denne
har äfven en gång -funnit Si/ene rupestris, hvilken emellertid senare
af honom förgäfves eftersökts. A. Frisendahl har anträffat Erysimum
hieraciifolium} Erinras må att florans mindre artrikedom nog beror på,
att lokalen ligger på urberget, ej som den föregående inom den kalkrika
siluren.
1 P. Olssön uppger äfven Arenaria serpyltifolia, Saxifraga ads tendens, Stachys
silvatica, Verbascum thapsus och Viscaria alpina; jfr dock s. A.
Rubus idæus,
Salix lapponum,
» nigricans,
» pentandra,
» phylicifolia,
Sorbus aucuparia,
*Ulmus montana,
*Viburnum opulus.
Aconitum septentrionale,
Actæa spicata,
Convallaria majalis,
Thalictrum simplex,
Viola canina,
» suecica,
» palustris,
» biflora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
