- Project Runeberg -  Vandring genom Dalarne, jemte författarens resa söderut /
69

(1829) [MARC] Author: Otto Sebastian von Unge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandring genom Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var icke husbondfolkets, ty någon af den klassen
fanns icke hemma —- felet var hos en foikilsk,
må hända repraesenterande, hund, till h vilken min
rensel icke var välkommen. Härifrån banade jag
mig väg öfver skogen till stora Schewi prostgård.
."Beskrifningen derom skulle blqtt vara en repetition
af hvad jag på flera strödda ställen förut sagt om
Dalarne. På vägen åt Gustafs socken ledes man åter
af elfven, hvars lopp öfver allt igenkännes på en
kant af löfskog. En mängd af små elfvar vattna
äfven dessa slättbygder och kunna anses såsom
copior af den stora. Jag fann mycket välvilligt ]
folk i bondbyarne, men okunnighet om allting
annat, än sin egen hergning och sin egen
gårdstomt. Det är ej att undra på, om böndernas
kun-skapsbegär ej öfverstiger kretsen för deras
sinnes-verktyg, om de ej tänka längre, än deras öga och
öra, eller till och med deras hand hinner, och om,
de på det sättet icke äro stort annat, än de
första af sina egna husdjur; ty, huru skulle de
kunna vara bättre, då deras menskliga uppfostran —
med undantag af den punkten, att de äro
kronans lastdragare så alldeles vanvårdas, att det
är en tillfällighet, om de lära sig någonting
annat, än hvad som stoppas in i deras hjernor af
en vidskeplig lär mor eller en rå capellan, som,
om han rigtigt bildat sig i Gymnasii anda, rätt
ocli slätt är en religionens handtverkare. På
detta sättet få de ju icke en gång den första och
sista, för tid och evighet vigtiga, undervisningen
sann och klar! Och ändock begär man, för att
komma ifrån ansvaret, att de skola vara det, som.
ingen menniska kan vara genom sig sjelf!
Hvar-före begär man icke lika väl, att barnet i
moder-lifvet skall göra sig sjelft starkt och friskt,
modern må vara aldrig så usel? Men statsorganisa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:13:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nosdalarne/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free