Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Det är en tung fora, ett folik har att forsla
framåt. Det gäller, att var och en lägger manken till.
Visst måste det noga undersökas och ses till, att
kraften inriktas på rätta stället och att den klokt
fördelas. Det behövs myckien kallblodig klarhet
därför. Men det blir ingenting av, förr än musklerna
spännas. Har ingen något angelägnare bestyr än
att finna ut den bekväimaiste platsen med den minsta
möjliga mödan, så tänker jag, att lasset inte
kommer någon väg. Detta gäller ailla samhällets
klasser och uppgifter.
Bra litet kunna vi skönja av vägen, och vi se
kanske icke alls, att något blir uträttat. Men blundande
känna vi andakten av att stå inne i livets stora, oss
och alla släkten omslutande under. Och när vi
öppna ögonen, vulja vi hålla kurs rakt fram i den
smala ljusstrimma, som når ned till oss. Ty endast
så är det ändå, som något blir vunnet: arbeta troget
och förtvivla icke!
Så ooh endaist så är det även, som vi vinna vårt
egiet liv, vår egen salighet. Icke såsom resultat av
någon lyckoberäkning, utan såsom den himmelska
gåvan som kommer till den redlige arbetaren i hans
strävan.
Börja vi nu ett nytt år, må det vara med denna
enda trygga, (med denna enda lyckobringande lösen :
plikten ooh Guds barmhärtighet. Ett nytt år gives
oss av Guds barmhärtighet. Varje dag är en
oskattbar gåva av Guds barmhärtighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
