Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Huru tedäma krigets ohygglighet i kärleksbudets
skarpa belysning? Är kriget en naturkatastrof? Ja,
till en viss grad. Men det är ingen död
naturnödvändighet. Sä tröstlös är icke utsikten.
Människoviljor äro med. Odh det vore lika förmätet att
förneka krigets roll i ett övermänskligt
sammanhang, som att tro sig kiunna annat än aningsvis
tolka den.
Mitt i djupaste fred samtala två ibarn, ännu ej
.läskunniga» om kriget. Tänk om fienden tågade
in i vårt land. Den ene säger, under det ögonen
tinldra: »Jo, då gå vi till dem och be detm stanna
en stund och vänta,-och så ta vi fram Jesusboken
och läsa för dem. Då se de, att man inte får kriga
och röva.» Den andre, ivrig, har ett annat
förslag: »Nej jag vet. Vi säger åt dem: Gå någon
annan stans och tag ett lika stort stycke, som Ni
tänkte ta av Sverige.» De två rösterna gå igen
överallt ej sällan blandade ipå samma tunga. Denna
världens barn äro visare i sitt släkte än ljusets
barn. Man kallar de två förslagen med ett par
utländska ord: idealism och realism. Världen och
jordelivet utgöres av en blandning av de två, av
andligt odh världsligt. Om vi skola få tro och
hoppas seger för Kristi ande, så måste vi själva låta
oss renas ocih genomträngas av Kristi ande. Se vi
omkring oss, finna vi de två ofta besynnerligt
blandade. En prutning på gemensamma bördor av det
ena eller andra slaget kan komma av lättja,
okunnighet eiler klenmodighet, eller vara billigt pris för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
