Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetning ställda iustrumeutalmusiken. Han är uiiust musicus i trängre ocli inskränk*
tåre mening; han närmar tonkonsten till en högre andevcrld och ger den lönn äga all
i ren instrumentalmusik med möjligaste bestämdhet uttala poetiska själstillstånd. Haydn
hade i saker, som ej oraedelbarligen rörde hans konst, endast erhållit vanlig
undervisning. I sednare åren, hos Furst Eslerhazy, erbjöd sig ingen lägenhet till hans vidare
utbildning, och när en sådan lägenhet andlligeu kom, var han lör gammal ntl fatta
något for honom dittills alldeles främmande och kunna se sakerna från nya sidor.
Mo-zart, bildad af verlden och lifvet, hade redan i sin spädaste barndom mottagit de
rikaste och måugfaldignsLe intryck, Beethoven tycks i ungdomen ha studera t mera än hans
föregångare, om ock ulan egentlig plan eller method. Men hans intresse hade
dymedelst blifvit rikladt på mänga andra, konsten ej omedelbart berörande föremål, och
han kom derigcnom den moderna själsstämningen närmare än hans föregångare. Åfven
bvad ren musikalisk undervisning vidkommer var Haydn mest vanvårdad. Blott cn
ringa sådan föll på hans lott, och han måste i allo af sig sjelf lära, öfverallt skapa
nytt, under det hans efterföljare kunde bygga på den af honom lagda grunden. Haydns
åsigt af koosten var följaktligen i vetenskapligt hänseende rent af outvecklad. Den
som hörde honom tala om musik, skulle i honom icke anat den store konstnären. Hans
theoretiska resonnementer voro ytterst enfaldiga och han hänförde det mesta till
lyckliga anlag och inre ingifvelse. Mozart ägde ett bestämdi medvetande om konstens
betydelse, fasstän visserligen icke i den moderna philosophiens mening. Men tidigt förd till
en högre ståndpunkt, visar han i flere yttranden, visar i flere ställen uti sina bref,
huru han ganska väl kände konstnärens stora uppgift, huru han tillika i nyare mening
redan var en ganska förträfflig konstcriliker. I Beethovens inre framskymtar såsom
bestämd aning det moderna, phiiosopbiska medvetandet, som i konsten ser det gudomligas
uppenbarelse i den synliga verlden och vill veta konstens uppgift vara den alt bringa
verldeus högsta gåtor till lösuing.
Haydn, såsom componisl, hade, under loppet af sin långa lcfuad, både minst och
mest ändrat sig; minst hvad beträffar det inre af sina verk. Hans glada, klara, for
skämt böjda natur utpräglade sig tidigt och qvarblef fortfarande, mest med häusigt till
del yttre. Först efter det Mozart skapat sina förnämsta verk, uppträdde Haydn med
sina största och bästa, först då gjorde han bruk af alla de stegringar, hvilka genom
Mozart voro införda, af hela dcu genom Mozart upplåtna inslrumcnternas rikedom o.
s. v., så att vi hos honom måste särskilja den för- och efler-mozartiska epoken. 1 det
iurc, i hufvudsaken blef han sig lik. Mozart, liksom Gölhe, upplcfde i sitt inre de
största metamorphoser; uien alla dessa förändringar utgöra motsatsen till en genom inre
nödvändighet betingad orgauisk utveckling, ett genomlöpande af ensidiga riktningar för
att kunna åstadkomma de mest fulländade, de mest universella skapelser. Äfven
Beel-hoven undergick stora metamorphoser i sitt inre, men han utvecklade sig mindre genom
vacklande i motsatser; hans fortgång är mer, än hos Haydn, ett styrande på målet i
rak linia endast med den skillnad att Haydn träder ut ur sig sjelf och närmar sig det
gifoa, under det Beethoven, alldeles motsatt, drar sig tillbaka inom sig, så alt vi
under de trenue epoker, dem vi särskilja i den sistnämndes löpbana, varseblifva först eu
anslutning till föregångarnc, derefter en afgjordt framarbetad egendomlighet och
slutligen en deasammas stegring ända till skroflighet och total opposition. Det är alltså
oriktigt om man menar alt besynnerligheterna i Beethovens sednaste verk böra ensamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
