Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig
icke. Tvertom var det jag, som vid anblicken af en liten man med lifliga och
godsinta drag, just da lian på franska sade till sin följeslagare: »Men hur skall jag få reda
på Berlioz bland denna mängd? jag har ju aldrig sett honom!» Det var jag, säger jag,
som hade den obegripliga lintligheten alt i den sökande ana Herr Ambros. Jag
närmade mig de båda lierrarne och sade: »här är jag!»
»Herr Berlioz!»
och
»Ej mer, ej mindre!»
»Nå välkommen! det gläder oss att äudtligcn se er
en varm orkester vänta er redan. IIvila ut i
fr
här. Kom nu; ett varmt rum
afton, och i morgon skrida vi
Blott några ord om scenen.
till verket.»
Verkligen trä flade vi ock dagen derpå, efter gjord bekantskap med stadens
musikaliska autoriteter, tillruslniugaruc till min första konsert. D:r Arabros föreställde mig
för Herr AV///, Konservaloircns chef; denne förde mig till bröderna Skraup, kapel 1-
mästarne vid teatern och dorakvrkan, äfvensom till konsertmästaren Mildner. Sedan
• *
kom ordningen till sångarnc, journalisterna, de mest betydande konstvännerna, och
slutligen lörsporde jag, mot min vana, elt lifligt begär att bese staden. Den förtjenar
det. Dock får ni icke vänta någon beskrifning på denna storartade rad af tempel,
palatser, torn, kolonnader, ej heller på omgifningarne. Allt detta kan ni läs
annorstädes.
Teatern i Prag förekom mig liten, inörk och akustiskt ofördelaktig. Den lärer
sedermera blifvit restaurerad, och den nye direktören, Herr Hoffmann, gör allt möjligt
för alt lyfta den till en högre punkt. Personalen var bättre sammansatt än pä många
andra ställen i Tyskland. De flesta sångarne syntes mig vara goda konstnärer,
begåf-vade med vackra röster och ganska musikaliska — såsom Böhmarne i allmänhet.
Orkester- och Körpersonalen slod deremot i alltför riktigt förhållande till de ringa
lokaliteterna, och om man icke dessmindre då och då vågade sig på större verk, så inträffade
bedröfliga stympningar. Dekorationerna stodo i analogi härmed; jag erinrar mig att i
Glucks Iphigenie på Tauris, fjerde aktens final, hafva sett ell skepp, som skulle afgå
till Greklaud och hvars sidor till följd af en berömvärd omtanka voro fÖrsedde med
kanoner.
Den stående repertoiren var bättre uppsatt, men hade ej alt lida af vokal- eller
instrumentalmassornas svaghet, ty den bestod mestadels af små jemmerligheler,
öfver-satle från franskan och för längesedan försvunne från komiska operans affischer.
Tca-terstyrelserna äro öfverallt sig lika; deras skarpsinnighet i uppspårandet af plattheter
ar lika stor, som deras inslinktartade motvilja mot verk, misstänkta för
eftersträfvan-det af stilens finhet, ideernas storhet och nyhet. Tyskland, England, Italien, Frankrike
räcka hvarandra här en broderlig hand. Uppstår val mellan två produkter, hvaraf den eua är
platt, den andra ädel, mellan en skapande konstnär och en eländig afskrifvare, mellan
själfull djerfhet och småborgerlig hvardaglighet — då har den utmärkta takteo hos
tealerslvrelserna aldrig förnekat sig. ’
Jag har ofta sökt orsaken till den afgjorda förkärlek, som de flesta af dessa herrar
i nästan alla länder hysa för allt, hvad de äkta konstnärerna, hvad bildningens
yppersta, hvad en del af allmänheten sjell betraktar såsom en eländig industri. Icke
der-före att plattheterna alltid röna mera framgång än goda arbeten: man finner ofta mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
