Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storpolitik - Sovjetunionens expansion, av Tryggve Byström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storpolitik
Fr. v. Cyrankiewicz polsk ministerpresident, Klement Gottwald,
tjeckoslovakisk premiärminister, marskalk Tito, Jugoslaviens diktator, Georgi Dimi
troff, Bulgariens premiärminister
intim politisk och ekonomisk
anslutning till Sovjetunionen kommit
till stånd, vilken tagit sig yttre
uttryck i ett antal biståndspakter,
handelsfördrag och kulturavtal.
I Polen måste den nya regimens
bärare, det demokratiska blocket,
ända till början av 1947 tolerera
en till och .med i regeringen
representerad opposition men är numera
allenarådande. Kommunisterna har
visserligen icke majoritet vare sig
i regering eller parlament, men de
innehar nyckelposterna och en
sammanslagning med det socialistiska
partiet synes vara nära förestående.
Redan i april 1945 slöts en
biståndspakt med Sovjetunionen, och de
handelsöverenskommelser som följt på
denna har bl. a. givit ryssarna
tillgång till de polska kolgruvorna.
Tjeckoslovakiens inrikespolitiska
utveckling föreföll länge att avvika
’ från de övriga öststaternas linje.
Visserligen framträdde
kommunisterna efter kriget som det största
partiet, men landets
demokratiskparlamentariska traditioner visade
sig starka nog att möjliggöra ett
betydande mått av politisk
rörelsefrihet. En avgörande vändning
inträdde emellertid i februari 1948,
då en av kommunisterna genomförd
statskupp avlägsnade alla hinder för
partiets fulla maktutveckling.
Tjeckoslovakiens biståndspakt med
Sovjetunionen daterar sig från
december 1943 under den tjeckiska
Londonregeringens funktionstid. I
ekonomiskt avseende har
Tjeckoslovakien stor betydelse för
Sovjetunionen genom sin höga
industrialiseringsnivå.
I Jugoslavien stod redan den
segrande partisanrörelsen under
kommunistisk ledning, och dess
freds-tida arvtagare, den fosterländska
fronten, domineras obestritt av
kommunistpartiet. Jugoslaviens
förhållande till Sovjetunionen, som
formellt är reglerat genom en
biståndspakt av april 1945, ansågs vara
intimare än kanske någon annan
öststats, vilket även markerades
genom den kommunistiska
informationsbyråns förläggning till
Belgrad. Emellertid har under
sommaren 1948 en mötsättning mellan
marskalk Titos nationella
självständighetssträvanden och Moskva
tagit sig uttryck i en av
Komin-form utfärdad bannbulla mot den
jugoslaviska statsledningen.
Även i Albanien dominerar en ur
partisankriget framvuxen
kommunistisk rörelse. Formell anslutning
till den ryska politiska maktsfären
finnes endast via den ekonomiska
unionen med Jugoslavien.
I Bulgarien bragte den
tyskvänliga reginfens störtande makten i
händerna på fosterländsk front,
inom vilken kommunisterna på övligt
sätt skaffat sig ledningen. Den till
en början tolererade oppositionen
har numera krossats genom
dödsdomar och upplösningsdekret och
socialistpartiet har nyligen uppgått i
kommunistpartiet. Bulgariens
biståndspakt med Sovjetunionen
undertecknades i mars 1948.
I de hittills behandlade
östeuropeiska staterna har Sovjetunionen
vid sina politiska
konsoljderingssträ-vanden kunnat anslå även den
slaviska språk- och folkgemenskapens
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
