Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storpolitik - Främmande parlament
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storpolitik
att bilda ett tredje parti har
tidigare misslyckats.
Vid presidentvalet 1948
kandiderade Wallace för ett av honom
nystartat parti representerande
vänsteridéer och försoningspolitik på
det utrikespolitiska planet.
Enligt konstitutionen har
presidenten betydande /makt. Presidenten
är stundom från parlamentets
minoritetsparti (så Truman 1946—48),
varvid hans inflytande på
lagstiftningen reduceras till att bli
huvud-sakligen negativt (vetot som endast
kan hävas genom % majoritet i
kongressen). Utrikespolitiken ligger
till stor del i presidentens händer.
Österrike
Andra kammaren väld i nov. 1945:
Folkpartiet (katoliker) ....... 85
Socialister .................... 76
Kommunister ................ 4
Summa 165
När landet efter Tysklands
sammanbrott besattes av de allierade,
upprättades en provisorisk regering
av nuvarande presidenten dr Karl
Renner, vilken erkändes av ocku-
pationsmakterna. Eft^r valen 1945
upprättades den andra österrikiska
republiken med president och
två-kammarsystem.
Samlingsregering mellan de tre
partierna under ledning av Leopold
Figl (katolik) och Adolf Schaerf
(socialist). Utrikesminister: Karl’ Gnir
ber.
övriga länder
Den parlamentariska situationen i
östeuropeiska länder säger intet om
styrkeförhållandena mellan olika
partier. De partier, som får gå fram
till val, ingår i folkfronter där
platserna fördelats på förhand. I
realiteten är dessa länder helt
kommu-nistdominerade.
I Grekland råder icke
stabiliserade förhållanden. »Parlamenten» i,
Spaniens och Portugals diktaturer
har ingen makt. En del
utomeuropeiska länder, andra än de .ovan
•upptagna, har antagit ett
parlamentariskt statsskick (se t. ex. kapitlet
om Sydamerika). Respektive
parlaments sammansättning ger
emellertid knappast en föreställning om
efter vilka idéer dessa länder styrs.
Mandatfördelningen i Europas parlament (andra kammaren)
(Uppskattad i procent)
Länder Höger [-Bondepartier-] {+Bonde- partier+} Liberala Helig, partier m. m. [-Socialdemokrater Kommunister-] {+Social- demo- krater Kom- mu- nister+} 2:a kam-| maren väld 1 [-Om-välj-] {+Om- välj+} és
Sverige ........ 17 16 11 50 6 1944 1948
i Norge.......... 17 7 13 6 51 7 1945 1949
Danmark l) .... 11 31 11 i -—- 38 6 1947 1951
Finland........ 17 28 2,5 7») 27 18,5 1948 1951
Nederländerna.. 24 _ • 8 33 27 8 1948 1952
Belgien........ ■, 9 46 34 11,5 1946 1950
* Frankrike...... 118) —- 11 ») X 28 17 34 1946 1951
Italien ...... 7 1,5 4) 55 6,5 32 1948 1953
Storbritannien*) 30 4 62 0,3 1945 • 1950
Schweiz1)^ ...... 12 — , 38 23 27 —- 1947 1951
Österrike ...... |H ■ Is! ■ — 50 48 2 1945 1949
i) Några småpartier utelämnade. 2) Siffra för Svenska Folkpartiet, borger-
ligt, representerar svenskarna som grupp. 8) Gränsen mellan höger och libe-
rala är svår att dua* *) Siffran gäller republikanerna; jde liberala har förts
till högern. wKm
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
