Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världens ekonomi, av Göran Ohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världens ekonomi
brukning av europeiska guld- och
valutareserver och vissa krediter.
Det importöverskott, som under
åren 1948—1951 blir nödvändigt,
I kommer i huvudsak att täckas
gè-nöih den serie kredit- och
gåvoavtal, som under namn av
Marshallplanen ERP (European Recovery
Plan) — träffats mellan USA och
de 16 europeiska länder söm tillhör
CEEC (Committee of European
Economic C o-operation).
ERP-hjälpen omfattar för tiden
april 1948—juni 1949 5,1 miljarder
dollar och torde under
fyraårsperioden komma att uppgå till 15—20
| miljarder dollar. Lend-lease-hjälpen
från USA till de övriga allierade
länderna under åren 1941—1945
utgjorde ca 42 miljarder dollar.
ERP avser, förutom ett
tryggande av den europeiska försörjningen
på kort sikt, att möjliggöra snabb
europeisk återuppbyggnad, inte
minst av den tyska industrin, vars
medverkan i Europas ekonomi är
väsentlig.
Kan "Europa försörja sig självt?
Förlusten av de osynliga
inkomsterna, ökningen av importen och
minskningen av exporten innebär för
Europa ett årligt gap mellan
import och export på 6—7 miljarder
dollar, som måste utjämnas. Någon
fördelaktig justering av Europas
bytesförhållande, dvs. en höjning av
exportpriserna i förhållande till
importpriserna, kan därvid knappast
påräknas, då i flera fall tvånget att
finna exportmarknader snarast
torde motivera en justering nedåt av
de inflationsuppdrivna
exportpriserna genom en devalvering, som
tvärtom skulle försämra
bytesförhållandet. Enligt de för ERP-hjälpen
uppgjorda kalkylerna, som avser att i
viss mån bringa ned,det europeiska
importöverskottet från Amerika,
skulle år 1952 gapet mellan export
och import ännu uppgå till 4
miljarder dollar i 1947 års priser, eller
2 miljarder i 1938 års, dvs. ett
belopp lika stort som det som 1938
täcktes av de osynliga inkomsterna.
Den traditionella importen från
USA består till stor del av
svårum-bärliga livsmedel och råvaror, som
spelar en fundamental roll i det
europeiska produktionslivet, och det
är egentligen bara i fråga om vissä
tyngre verkstadsprodukter som en
importne&skärning ter sig möjlig
utan svåra olägenheter.
Att öka exporten till det i
betydande utsträckning självförsörjande
USA kan kanske bli lättast just på
samma område men är annars lika
svårt som det är nödvändigt både
för det industrialiserade Europa och
för råvaru- och
livshiedelsproduce-rande områdèn i andra delar av
världen, som möter konkurrens från
den under kriget i USA utvidgade
syntetiska r£varuf ramställningen
m. m.
Uppnåendet av inre
samhällsekonomisk balans i de europeiska
länderna, återupptagande av den
inomeuropeiska handeln och
återställande av Tysklands industrikapacitet
är åtgärder, som framstår som
nödvändiga men långtifrån
tillräckliga för upprättandet av europeisk
— ojch internationell — ekonomisk
jämvikt.
Åtgärder för att öka världshandeln
Tämligen snart efter krigets ,slut
bildades internationella
organisationer med syfte att stimulera det
internationella handelsutbytet och
reglera dess former.
Den internationella valutafonden
och den internationella banken, som
tillkom vid en av FN 1944
anordnad konferens i Bretton Woods,
USA, inledde sin verksamhet 1947
med uppgift för bankens del att
tillhandahålla återuppbyggnadskrediter
och för fondens del att lämna
buffertkrediter vid tillfälliga
betalningskriser för medlemmarna sämt
att befrämja internationell
växelkursstabilitet.
Dèn internationella
handelsorganisationen, som grundades vid
konferensen i Havanna november 1947
*—mars 1948, avser att tillsammans
med Bretton Woods-institutionernä
dra upp grundreglerna för en frr,
multilateral världshandel utan
andra handelshinder än tullar och .*iqg
efter en övergångstid, som är
utsträckt till 1952 — blott i
undantagsfall tillåtande valutakontroller
eller kvantitativa
handelsregleringar, särskilt diskriminerande sådana.
Dessa organisationer fordrar för
att fungera en viss världseMmomisk
stabilitet, och det är tveksamt hürur
vida deras stadganden i kommer att
leda till efterrättelse, om någon
så-d?m inte föreligger år 1952.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
