Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Världsdelen Sydamerika, av Erik Abramson - Befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
Reyes, konungarnas stad, uppkallad
efter trettondagens heliga tre
konungar. Staden döptes sedermera om
till Lima.
Ruinerna av inkafolkens tempel,
palats pch imponerande vägsystem
vittna än i dag om deras
förnämliga kultur. Av inkatidens bruk och
seder finns fortfarande kvar en hel
del bland den ännu övervägande
indianska befolkningen i Peru och
Bolivia.
Ytterleden bland Sydamerikas
indianer bildas av de andina
fjäll-Oasernas jordbrukare och skogarnas
kringsmygande invånare. En
mellanställning intar de folktyper, som
bebor pampas kring La Plata och
stäpperna och öknarna i Patagonien.
Dessa var före de vitas ankomst
härdade o.ch fria jägar- och
rövar-stammar, som saknade fast
jordbruk, trots att marken kring La
Plata hör till de fruktbaraste på
jorden. Det är genom användandet
av moderna åkerbruksredskap, som
dessa trakter blivit lättodlade.
Från en av pampasindianernas
mest krigiska folkgrupper
härstammar de nuvarande gauchos, pampas’
motsvarighet till Nordamerikas
cowboys.
På Eldslandet och kring
Magella-nes sund bor de primitiva
eldslän-darna, delade i två grupper:^ det
ståtliga och kraftfulla men numera
utdöende jägarfolket ona samt de
småväxta s. k. kanalindiatierna, av
Vilka senare en del tillbringar sin
mesta tid i primitiva båtar, byggda
äv bark. I de trakter av .den ö- och
fj Ordrika södra och västra kusten,
där kanalindianerna lever, har den
rikliga nederbörden framkallat en
yppig växtlighet, som försvårar
förbindelserna inåt land och tvingar
människorna ut på vattnet. Dessa
är världens sydligast boende folk.
Fyra grupper indianer
Vid tiden för européernas
upptäckt av Sydamerika var indianerna
indelade i fyra grupper:
fjälloasernas, skogens, stäppernas och
fjordsträndernas folk. Alla dessa hade
anpassat sig efter den natur, de
levde i, öch funnit sig så väl tillrätta,
att de saknade den pådrivande
kraften för en vidare utveckling.
Ett undantag härifrån utgjorde
fjälloasernas indianer, som skapade
94
det mäktiga inkariket. Men det var
också just dessa, som fick se sin
tillvaro mest förändrad vid de vitas
besittningstagande av kontinenten.
De utgör visserligen fortfarande i
våra dagar huvudmassan av
befolkningen i Peru, Bolivia, Ecuador och
Columbia, men de har förlorat sin
gamla indiankultur och får nu bära
arbetsbördan som gruvarbetare,
jordbrukare och boskapsherdar.
Emellertid måste även framhållas, att
många indianer, i synnerhet sådana
med vitt inslag, i våra dagar nått
en framstående ställning både som’
politiker och kulturpersoner.
De som under de tidigare skedena
utvandrade till Sydamerika
utgjordes helt naturligt till största delen
av män, som. ofta tog sig hustrur
bland indianstammarnas kvinnor.
På så sätt uppstod en klass av
mestizer, dvs. en blandning av vità
och indianer. Dessa stod nästan i
samma samhällsställning som
kreolerna, de i Sydamerika födda
spanjorerna.
I Pizzarros omgivning gifte sig de
högre officerarna med prinsessor
från själva inkahuset, och en sådan
härstamning anses än i dag för
högaristokratisk. Men från dessa nedåt
Primitiv hemslöjd i Guatemala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
