Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Sydamerikas ekonomiska geografi, av Ragnar Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
Sydamerikas ekonomiska geografi
En redogörelse för Sydamerikas ekonomiska geografi och
näringsliv måste utgå från det grundläggande faktum, att länder och folk i
denna del av den nya världen inte uppvisar många gemensamma
drag. Sydamerika är i vissa hänseenden kanske ännu mindre
enhetligt än Europa. Denna splittring kan ytterst härledas ur de starkt
växlande nivåförhållandena och de markerade olikheterna i klimat,
geologisk uppbyggnad och naturlig vegetation, vilka skildrats i ett
tidigare avsnitt. Denna kontinents naturtillgångar är oerhört
varierande, dess invånare är uppdelade på en mångfald av raser och
folkslag.
Befolkningskartan över
Sydamerika visar, hur denna världsdels
inbyggare grupperar sig i vissa tätare
befolkade områden, vilka är
åtskilda av stora, nästan folktomma
ytor. Vart och ett av dessa olika
befolkningscentra har sina
bestämda särdrag.
Det ekonomiska, politiska och
kulturella livet i Sydamerikas olika
stater bär en prägel av
individualitet, som man sällan möter på andra
håll i världèn. Icke minst skifta
förutsättningarna för olika
näringsgrenar från land till land.
Bergsbruk
De spanska och portugisiska
erövrare, som var Sydamerikas första
kolonister, lockades främst av
rikedomen på guld och silver. Uppe i
Andernas sluttningar och på
högslätterna påträffade
conquistadorer-na en redan utvecklad gruvindustri,
inriktad på dessa metaller.
’Gruvdriften bildar ännu i dag
grundvalen för det ekonomiska
livet i Chile, Bolivia och Peru, men
guld och silver är icke längre de
viktigaste metallerna. De har
detro-niserats av koppar, låt vara att
silvret alltjämt spelar en väsentlig roll.
Koppar utgör även i Chile och
Bolivia en av de främsta
naturrikedomarna, men har på båda hållen
medtävlare: i Chile salpetern och i
Bolivia tennet.
Det sydamerikanska land för
yil-ket guldproduktionen för
närvarande har den relativt största
betydelsen är Colombia. Men värdet av dess
kaffeskörd överträffar flerfaldigt
guldproduktionens värde, liksom den
betydande utvinningen av platina i
i Colombia värdemässigt står
tillbaka för bananproduktionen.
Vanligen hyser man överdrivna föreställ-
ningar om de fyndigheter av
metaller och mineral som finns i
Sydamerika. I verkligheten är denna
kontinent ganska illa utrustad med me*
taller och mineralier. I hjärtat av
Sydamerika ligger ett område,
nästan lika stort som Förenta Staterna,
vilket praktiskt taget inte hyser
några kända mineraltillgångar.
Härtill kommer, att
produktionskostnaderna i de sydamerikanska
gruvorna nästan alltid måste bli
utomordentligt höga på grund av
transportsvårigheterna och bristen på
lämplig arbetskraft.
Bergsbrukets produktionsvärde i
hela Sydamerika är mycket mindre
än värdet av enbart stenkolsbryt-:
ningen i Storbritannien.
Argentina hör till de ifråga om
tillgång på metaller och mineral
minst gynnade, nationerna i
Sydamerika. Stora områden av landet är
-emellertid alltjämt geologiskt
outforskade. För närvarande måste
Argentina importera nästan alla de
metaller, som landet behöver. Smärre
fyndigheter av guld, silver, koppar,
tenn, bly, zink och wolfram har dock
påträffats och bearbetas delvis.
Oljeproduktionen är otillräcklig för den
inhemska efterfrågan, och bensinen
är ransonerad. Åtminstone en
järnmalmsförekomst av betydenhet
förefinnes. I februari 1947 lät regeringen
tillkännage, att uran påträffats på
argentinskt territorium.
I fråga om bergsbrukets betydelse
för landets ekonomi företräder
Bolivia den motsatta ytterligheten.
Metaller och mineralprodukter svarar
tillsammans för 95 % av Bolivias
export. Den helt dominerande platsen
intas av tennet,’sora. ensamt
representerar 70 à 75 % av utförseln.
Normalt brukar Bolivia vara den
tredje i ordningen av världens
tennproducenter, men under och efter
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
