Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Sydamerikas ekonomiska geografi, av Ragnar Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
som utvecklats under ledning av
nordamerikanska, ryska och
skandinaviska tekniker, har Argentina nått
platsen, närmast, efter Förenta
staterna såsom producent av -
A-vitamin, extraherat ur hajlever. På detta
område har Argentina emellertid
nyss fått en medtävlare i en
liknande brasiliansk industri.
Industri
Ännu strax före det andra
världskriget framställdes inte i någon av
de sydamerikanska länderna
egentliga industriprodukter av betydelse
för världshandeln, och få av dem
var i någon betydande utsträckning
självförsörjande i fråga om
viktigare industrialster. De fåtaliga
företagen tjänade i regel den omedelbara
konsumtionen (textil- och
möbelfabriker, bryggerier, sockerbruk,
kvarnar osv.). Inom den tyngre
industrien hade framför allt
cementproduktionen gått kraftigt framåt. År
1939 importerades till Sydamerika
(inklusive Mellanamerika) endast Vz
milj. ton cement.
Alltsedan den stora krisen 1929
har emellertid de sydamerikanska
regeringarna varit inställda på att
främja industrialiseringen för att
komma bort från den ensidighet
som dittills i hög grad utmärkt
Sydamerikas näringsliv.
Denna ensidighet framträdde
särskilt klart i utrikeshandeln. Under
det sista normala förkrigsåret, 1938,
svarade två produkter, nämligen
olja och kaffe, för sammanlagt 30 %
av den sydamerikanska exporten,
medan sju produkter, nämligen olja,
kaffe, fruset kött, socker, koppar, ull
och bomull, utgjorde inemot 60 %
av totalexporten. I vissa länder föll
samma år 60 % eller mer av
exporten på en enda vara.
Takten i de senaste årens
industriella utveckling har varit
snabbast i Brasilien, Argentina och
Chile. Brasilien har härvid haft
förmånen av en kraftig finansiell hjälp
från USÅ, föranledd av de
brasilianska industrialstrens vitala
betydelse för den amerikanska
krigsinsatsen. I främsta rummet står
uppbyggandet av stålverken i Volta
Re-donda, som kommer att kosta ca
100 milj. dollars.
I Brasilien har också tillkommit
106
en lovande tillverkning av
verktygsmaskiner, en stor anläggning för
flygmaskinsmotorer, varjämte
flygplan i begränsad skala tillverkas.
«Den brasilianska textilindustrien
har väsentligt utbyggts, och planer
har uppgjorts för en modernisering
av äldre anläggningar. På basis av
den inhemska rågummiproduktionen
framställes automobilringar.
Ur svensk synpunkt är de nya,
brasilianska skogsproduktindustrier-i
na av Särskilt intresse. I delstaten
Paranå har under nordamerikansk
medverkan upprättats cellulosafa-’
briker och pappersbruk, och målet
är att omkring hälften av Brasiliens^
behov av tidningspapper skall
tillgodoses genom inhemsk produktion.
Trots att de brasilianska
skogstillgångarna är praktiskt sett
outtömliga är emellertid tillgången på
lämplig cellulosaved begränsad.
I Argentina hade
industriproduktionen år 1944 värdemässigt nått
80 % av jordbruksproduktionen.
Exporten av råmaterial hade sedan
1937 sjunkit från 440 milj. dollars
till 170 milj. dollars. Samtidigt hade
värdet av de inom landet
framställda färdiga industrivarorna och
halvfabrikaten ökats från 136 milj.
dollars till 375 milj. dollars.
Utvecklingen har varit särskilt livlig inom
de kemiska och farmaceutiska
industrierna, inom metallverk samt
järn-och stålindustrierna.
Stål- och järnverk har under
kriget tillkommit eller utvidgats även
i flera andra sydamerikanska stater.
Särskilt livlig är aktiviteten på
detta område för närvarande i Chile,
där stora järn- och stålverk är
under uppbyggnad med hjälp av dels
nordamerikanskt, dels argentinskt
kapital. Textilindustrien, som på
1930-talet hämmades av den
japanska konkurrensen, har efter Pearl
Härbour fått en högkonjunktur i
hela Sydamerika. Några av de
starkast expanderande bomulls- och
ylleväverierna finnes i Colombia.
Den sydamerikanska skoindustrien,
slutligen, anses inom kort få en
kapacitet, som i stort sett täcker den
nuvarande efterfrågan på denna
kontinent.
De viktigaste hinder, som den
industriella utvecklingen i
Sydamerika har att övervinna, är följande:
1. Låg levnadsstandard och
otillräcklig boklig och praktisk utbild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
