Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Sydamerikas ekonomiska geografi, av Ragnar Sundén - Politiska förhållanden i Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
talet, men under
det andra
världskriget följde
flera militärkupper
på varandra,
varvid det slutliga
övertaget
stannade hos den nu?
varande
presidenten general
Juan de Perön.
Denne förklarade
i elvte timmen,
den 27 mars 1945,
axelmakterna
krig och vann
därmed det diplomatiska
erkännande som Förenta staterna förvägrat
hans företrädare.
I Brasilien grep Getulio Vargas
redan 1930 makten. En mot
Vargas regim riktad statskupp
hösten 1945 hade endast kortvarig
framgång. Redan en månad senare
valdes Vargas’ kandidat; general
Enrico Gaspar Dutra, till Brasiliens
president.
Genom det internationella
prisfallet på köppar’ och salpeter 1929
—30 bröt den chilenska ekonomin
fullständigt samman. Det politiska
kaos, som följde, kom bland annat
till uttryck i att landet under två
år hade icke mindre än sj/u
presidenter. När Chiles ledande
statsman, Arturo Alessandri, 1932 för
tredje gången blev president,
gjpy-de han mycket för att återställa den
politiska och ekonomiska ordningen.
Under och efter det andra
världskriget hade ett förhållandevis stärkt
kommunistiskt parti framkallat
upprepade inre och yttre
störningar. I den internationella
kampanjen mot kommunismen har den
nuvarande presidenten, Gabriel
Gon-zales Videla,
spelat en
uppmärksammad roll.
Av de övriga
sydamerikanska
staterna har
några, såsom B olivia,
Ecuador och
Peru, varit härdar
för inre oro,
som närts av
spänningen
mellan olika raser.
Två andra,
Paraguay och
Venezuela, har under
större delen av sin
självständighetstid dominerats av egenmäktiga men
icke oskickliga härskare, som
alltefter gottfinnande behandlat land
och folk patriarkaliskt eller
styvmoderligt.
I Paraguay pågår ännu en
politisk jäsningsprocess efter Morinigos
fall sommaren 1948. I Venezuela
innebar oktoberrevolutionen 1945
en uppslutning kring demokratiska
och parlamentariska principer,
vilka sedermera kommit till uttryck
i 1947 års författning. Denna
innehåller flera märkliga ekonomiska
och sociala bestämmelser och
garanterar bland annat anställdas rätt till
andel i vinst, organisations- och
strejkrätten, rätt till semester,
pension och skydd mot obehörigt
avskedande. Samtidigt tillförsäkras
kapitalet skälig avkastning, men
privata monopol förbjudes
uttryckligen.
. Hösten 1947 ägde de första fria
politiska valen i Venezuelas historia
rum. Regeringspartiet, Acciön
De-mocratica, som innesluter såväl
liberala som moderat
socialdemokratiska element, har ett fast underlag
i | valmanskåren och syries även
—-enstaka incidenter till trots —
åtnjuta krigsmaktens stöd.
Jämte Chile
gällde Colombia
och Uruguay
länge som de
goda föredömena i
den
sydamerikanska syskonkretsen. Efter
oerhört blodiga
inbördes strider
under 1900-talets
första år, då mer
än 100.000
personer dödades och
näringslivet
ruinerades, inträdde i Colombia, sedan
landets siste diktator frivilligt gått
i landsflykt 1909, en period av
politiskt lugn och återhämtning,
varunder de konservativa och liberala
partierna växelvis innehade makten.
En spänd situation uppkom sedan
de konservativa på grund av
splittringen inom motpartiet vunnit 1946
års presidentval, samtidigt som
majoriteten i kongressen förblev
liberal. De skärpta motsättningarna
mellan de båda traditionella partierna
synes ha bildat en fruktbar jord-
115
Perön
Vargas
Videla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
