Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges riksdag, av Ture Kjell - Andrakammarvalet 1948
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges riksdag
Tre av de borgerliga partiemas valaffischer 1948
ningar som brukar avgöra viktiga
frågor. På grund av ändringarna i
första kammaren under 1948 blir
partiställningen följande:
Riksdagen 1949
Parti FK AK Sa
Högern ........ 24 23 47
Bondeförbundet 22 30 52
Folkpartiet 17 57 74
Socialdem...... 84 112 196
Kommunisterna 3 8 11
Sa | 1 150 | | 230 | | 380
Socialdemokraterna behåller
följaktligen majoriteten med sina 196
mandat mot de borgerligas 173.
(Enär talmännen ej deltar i
omröstningarna bör dessa siffror i
praktiken minskas till 195 resp. 172.)
Partiledarna om valet
»... ett förtroendevotum för
regeringen ... vi kan lugnt fortsätta
arbetet ... vi kommer att på varje
punkt hålla våra vallöften ... genom
två huvudpartier i tävlan,
socialdemokraterna och folkpartiet, främjas
det- politiska intresset...»
(statsminister Erlander).
». *. vår framgång överträffar de
djärvaste förväntningar... en
massa f. d. kommuniströstande gjorde
socialdemokraternas bakslag mindre
än beräknat... väljarna har inte
gett regeringen fullmakt att bedriva
någon socialiseringspolitik...»
(folkpartiledaren hr Ohlin).
»... det svenska folket tycks ännu
inte vara färdigt för högerns
realistiska politik... beklagligt att
folkpartiets vinst tillkommit på
kartellbrödernas bekostnad...»
(högerledaren hr DomÖ).
Regeringsfrågans första skede
Emellertid måtte valutgången ha
ingett statsministern vissa
betänkligheter, eftersom han rätt snart
upptog förhandlingar med
bondeförbundet för att utröna om det fanns
förutsättningar för en samverkan med
detta parti antingen direkt i
regeringen eller på annat sätt.
Oavsett detta begagnade statsrådet
Gjöres tillfället att realisera sin
gamla önskan att återgå till sin
ordinarie post som chef för
kommerskollegium.
Rösträtten
Till 1948 års val hade
rösträttsåldern sänkts från 23 till 21 år. Av
de gamla rösträttsvillkoren återstod
bara ett: att inte ha biivit förklarad
omyndig.
157,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
