Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsförvaltning - Nytt om ämbetsverk, av Lars Ovegård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsförvaltning
Nytt om ämbetsverk
Fiskeristyrelsen
Vid 1948 års riksdag beslöts att
ett särskilt ämbetsverk för
fiskerinäringen skulle inrättas samt att
detta skulle förläggas till Göteborg.
De arbetsuppgifter, som kommer
att finnas på detta område i
framtiden, väntas bli av sådan
omfattning och betydelse, att ett särskilt
ämbetsverk ansetts motiverat.
JFiskeristyrelsen med statens
fiske-riförsök, som det nya
ämbetsverket heter, har övertagit de
arbetsuppgifter, som tidigare åvilat
iant-bruksstyrelsens fiskeribyrå och
fisketillsynsmyndigheten. Det har
vidare till uppgift att underlätta
fisket, förbättra fångstmetoderna och
följa fiskets undervisnings- och
utbildningsfrågor samt främja
avsättningen av fisk och fiskprodukter.
Ämbetsverket, har också till
uppgift att samordna och leda
forsknings- och försöksverksamheten på
fiskets område. Som ett led i
dessa strävanden har fiskeristyrelsen
övertagit de uppgifter, som tidigare
åvilat svenska
hydrografiska-biologiska kommissionen. Dessutom har
undersöknings- och
bevakningsfartyget Skagerak tillförts styrelsen.
Ledningen av ämbetsverket
utövas av en styrelse, bestående av
ledamöter, som bl. a. representerar
fiskerinäringens praktiska utövare,
och med en överdirektör som chef.
Verket består i övrigt av tre byråer,
en för salt- och en för
sötvattens-fisket samt en administrativ byrå.
Dessutom finns inom styrelsen en
tillsyningsavdelning.
Chef för det nya ämbetsverket är
överdirektören N. E. J. Hult,
Den lokala organisationen
utgöres av särskilda fiskerinämnder,
som lyder under
hushållningssällskapen.
Bostadsstyrelsen
Vid 1946 och 1947 års riksdagar
uppdrogs riktlinjer för en allmän
bostadspolitik på längre sikt. För
att genomföra denna politik bordè
tillskapas en särskild organisation,
som förutsattes skulle utgöras av
dels ett fristående bostadspolitiskt
170
organ, som skulle ha formen av ett
permanent statligt verk, och dels
ett länsorgan för bostadspolitiken
vid sidan av dylika organ för
Jordbrukspolitiken. I proposition till 1948
års riksdag framlades förslag till
organisation såväl av det nya
centrala organet, bostadsstyrelsen, som
länsorganen, länsbostadsnämnder nar
Ifrågavarande förslag godkändes av
riksdagen.
Ett förverkligande av den
bostadssociala målsättningen förutsätter en
omfattande och mångsidig
verksamhet både från statens och
kommunernas sida. Den nuvarande
uppgiftsfördelningen mellan stat och
kommun skall bli bestående för den
närmaste framtiden. Således skall
de statliga organen även i
fortsättningen ha uteslutande
avgöranderätt i låne- och bidragsärenden,
medan de kommunala organen har att
förmedla ansökningar om
ifrågavarande lån och bidrag och i
anslutning därtill biträda såväl
lånesökandena som de statliga organen.
En förändring som nu kommer
att genomföras berör den
byggnadstekniska kontrollen, vilken i
sin helhet skall överföras till de
kommunala organen. Enligt vad
riksdagen nu beslutat, skall på
länsorganen Överflyttas, så snart
ske kan, hela låne- och
bidragsgiv-ningen (inklusive den tekniska
förhandsgranskningen) beträffande
enfamiljshus i landskommuner och
städer med mindre än 10.000
invånare. Lånegivningen avseende
städer med större invånarantal skall
t. v. åvila bostadsstyrelsen.
Det nya v ämbetsverket har
tillkommit genom én omorganisation
av statens byggnadslånebyrå till ett
kollegialt verk. Bostadsstyrelsens
ledamöter utgöres av styrelsens
chef, generaldirektören, dennes
ställföreträdare (utses bland
byråcheferna) samt fem andra, av Kungl.
Maj:t utsedda ledamöter.
Bostadsstyrelsen är organiserad
på fyra byråer — kanslibyrån,
planeringsbyrån, tekniska byrån och
lånebyrån — samt en fristående
social sektion.
Kansllbyrdn indelas i tre
sektioner, en allmän, en kameral och en
ombudsmannasektion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
