Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättsväsen, av Lars Ovegård - Adoption
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rättsväsen
Adoption
»Adoption innebär», enligt en rättsvetenskaplig författare pä
området, »stiftande av ett så att säga konstlat släktskapsförhållande, ett
föräldraförhållande såvitt möjligt liknande det naturliga
förhållandet mellan föräldrar och barn i äktenskap».
För adoption fordras domstöls
tillstånd. Vid ansökan om sådant har
rätten att pröva, om adoptionen kan
anses lämplig. Tillstånd får inte
lämnas, »med mindre adoptionen
finnes lända till gagn för barnet samt
sökanden uppfostrat barnet eller vill
uppfostra det eller eljest särskild
anledning är till adoptionen». Har
sökanden egna bröstarvingar, får
adoption i allmänhet inte äga rum.
Betalning får ej utgå eller utlovas
till adoptanten; undantag från
denna regel medgives, så framt
betalningen utgår i en summa för en
gång och beloppet överlämnas till
barnavårdsnämnden att användas
för barnets bästa.
För att få taga adoptivbarn
behöver man ej vara gift. Men
adoptanten måste ha fyllt 25 år.
Som adoptivbarn kan även antas
adoptantens utomäktenskapliga
barn. Omyndigförklarad får inte
anta annat adoptivbarn än egetm
utomäktenskapligt barn. Han kan
dock adoptera gemensamt med
make, sorti är myndig; för dylik
adoption fordras förmyndarens
samtycke. Äkta makar får i
allmänhet inte adoptera annat än
gemensamt, och andra än makar
får inte gemensamt anta
adoptivbarns Under adoptantens livstid
’ får adoptivbarn inte adopteras av
annan än adoptantens make.
Ingen åldersgräns
För adoption fordras samtycke av
den som fyllt 12 år. Någon
åldersgräns uppåt eller nedåt å
adoptivbarnet finns inte. Om barnet Hr
under 21 år krävs dessutom samtycke
till adoptionen av dess föräldrar
eller, om dessa inte är äkta makar,
av den àv föräldrarna, som, har
vårdnaden om barnet, eller om
föräldrarna är döda ellèr vistas å okänd
ort av förmyndaren.
Innan rätten får medge adoption,
skall den införskaffa viss utredning,
bl. a. om betalning skall utgå eller
är utlovad.
Beträffande adoptionens
rättsverkningar kan följande nämnas.^
Adoptivbarnet får adoptantens
släktnamn. Rätten kan dock lämna
tillstånd för barnet att behålla sitt
tidigare namn eller att bära båda
gemensamt.
Underhållsskyldighet
Adoptanten har den vårdnad om
barnet som »vanliga» föräldrar
har. Beträffande
underhållsskyldighet gäller samma som beträffande
föräldrar och barn i äktenskap
inbördes. Mot sina naturliga föräldrar
har barnet endast kvar ett subsidiärt
underhållsanspråk, ifall adoptanten
icke kan fullgöra sin underhålls-,
skyldighet. Däremot har
adoptivbarnet försörjningsplikt mot sina
naturliga föräldrar. Adoptivbarnet har
arvsrätt efter adoptanten ocn denne?
kan under vissa förutsättningar
ärva adoptivbarnet. Adoptant och
adoptivbarn får inte gifta sig med
varandra, så länge
adoptivförhål-landet består. Detta kan emellertid
efter beslut av rätten hävas, om
kontrahenterna är ense härom. Efter
ansökan av barnet kan
adoptivför-hållandet hävas, när »barnets bästa
påkallar, att förhållandet upphör, så
ock om dess upphörande eljest är
av väsentlig betydelse för barnet».
Adoptanten kan på grund av
motsvarande förhållanden få adoption
nén hävd. Då detta skett, upphör
all verkan av adoptionen.
Adoptivbarnet förlorar också det namn, som
han förvärvat genom adoptionen,
om inte rätten tillåter honom att
behålla det.
Beträffande adoption mellan
kontrahenter, där ena parten är
utlänning, gäller vissa särskilda regler.
Det kan slutligen nämnas, att dé
bestämmelser,’ för vilka här, i all
korthet redogjorts, i huvudsak åter-;
finns i en särskild lag den 14 juni
1917 om adoption.
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
