Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervisning - Vetenskapernas upprustning, av Bertil Östergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättande av1 centrala skrivbyråer vid
universiteten och till åtgärder for
att underlätta docenters övergång
till annan levnadsbana.
Beredningens förslag i dessa
avseenden upptogs inte i 1948 års
universitetsproposition,
f Nästa betänkande från
universitetsberedningen torde kunna väntas
utkomma under hösten 1948.
Följande huvudfrågor återstår att
behandla inom beredningen: frågor
rörande byggnader, materiel oqh
personal vid de vetenskapliga
institutionerna; frågan om anslag åt
institutions- och seminariebiblioteken;
frågan om publiceringsverksamheten
inom de teologiska, juridiska och
humanistiska disciplinerna; det
akademiska befordringsväsendet;
resestipendier och exkursionsanslag,
universitetsstatistiken (tillsammans med
studentsociala utredningen);
examina, examination och undervisning.
Andra vetenskapliga organ
Vetenskaplig forskning bedrives
även vid andra institutioner än de
ovan berörda och undervisning som
"åtminstone i vissa avseenden
närmar sig den vetenskapliga vid andra
läroanstalter. Ett antal statliga
forskningsorgan har under de senaste
åren nyinrättats. Som exempel kan
nämnas statens . konjunkturinstitut
och försvarets forskningsanstalt;
även privata forskningsorgan finnes.
x Läroanstalter som i en * del
avseenden står universiteten nära är
socialinstituten i Stockholm, Göter
borg och Lund.
Nyligen har upprättats en del
statliga forskningsråd, Deras
främsta uppgift är att fördela
forskningsanslag på olika vetenskapsområden.
För budgetåret 1947—48 erhöll det
: medicinska forskningsrådet 1’ milj.
kr., det naturvetenskapliga 1 milj.,
statens tekniska forskningsråd
1.040.000, jordbrukets forskningsråd
250.000, humanistiska fonden 600.000
, och det samhällsvetenskapliga
forskningsrådet 300.000 kr.
De studentsociala problemen
Väsentlig för den vetenskapliga
forskningen och undervisningen är
ju rekryteringsfrågan; det måste
finnas förutsättningar för de (Järtill
lämpade att oberoende av sina eko-
194
•nomiska förutsättningar erhålla
vetenskaplig utbildning. Att landets
ungdom oberoende av ekonomisk
utgångslinje skall ges lika
utbildningsmöjligheter är också ett
rättvist krav med bred anslutning fråii
de politiska partierna.
I en utredning’1937 framlades för- ’
slag om inrättande av statliga
natii-rå– och bokstipendier samt om
räntefria studielån; dessa former av
studiestöd har också kommit till
stånd.
En utredning om vissa student^!
sociala och -ekonomiska problem
utfördes 1943. En utredning av 1941
års befolkningsutredning om akade-|
mikerrias amorteringsproblem
resulterade i införandet av statlig k^e-l
ditgaranti för lån åt dem som
avlagt akademisk eller därmed
jämförlig examen. 1945 års
akademiker-utredning var en statistisk
undersökning av de akademiskt
utbildades sociala och ekonomiska problem,
F. n. arbetar 1946 års utredning^
om den högre utbildningens
demokratisering (studentsociala utredd
ningen). Den har 1947 avgivit ett
delbetänkande om inrättande av
ett-’prognosinstitut för intellektuell1
arbetskraft. Dess huvudbetänkande
utkommer under loppet av hösten
1948 och skall innehålla förslag tillys
studentsociala stödåtgärder av olika
art.
Universitetens ensidiga rekryte-;
ring framgår av att av de saml-,,
liga studerande 57,2 % fortfarandé)
kommer från socialgrupp I, medan1:
35,8 % ^r från grupp II och blott
5,7 % från tredje socialgruppen;
Den geografiska spärren utvisas av’
att 59 % av studenterna kommer
från städerna och blott 39 % från
landsbygden. Den intellektuella
standarden bland universitetsungdomen;
har också undersökts, varvid det
visat sig, att blott 54,2 % av samtliga
studenter har medelbetyg ÖVer Ba.
De mest begåvade skall enligt
samma statistik vara folkskollärarbar^j
nen, varav 60,3 %. har över Ba, av.
jordbruksbarnen når 57,3 % dit, och
ungefär samma ställning i betygs-j
hänseende har akademiker-söner och
-döttrar. Lägsta betygen har
officersbarnen, där blott 40,Ö % konn
mer upp till Ba. i.
i detta sammanhang kan ävenij
den vetenskapliga personalens ektv
nomiska förhållanden beröras. Lö-|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
