Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fynd och forskning - Radar, av Martin Fehrm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYND OCH FORSKNING
Radar
Då större fartyg sjösättes numera, är de nästan undantagslöst
utrustade med radar och andra moderna tekniska hjälpmedel för
navigering. Radarteknikens grunder har varit kända rättAänge
men-först under det senaste världskriget drevs den snabbt fram till sin
nuvarande höga standard, och gjordes till ett mera allmänt använd-,
bart hjälpverktyg för människoögat. ■
Radar kan ju »se» i mörker och
dimma. Det är den allmänna
uppfattningen om deës betydelse. På
sätt och vis är denna definition
också mera målande än den som
ligger i namnet radar. Detta är en
förkortning av det engelska
uttrycket »radio detection and ranging»,
som betyder ungefär »upptäckt och
inmätning med radio».
För att få en uppfattning om
vilka möjligheter radar ger skall vi gå
in något på hur radarapparaterna
verkar. De grundar sig på en
ekoverkan vid radiovågor — i Sverige
kallades ju radar också först
»ekoradio», fast det internationella
namnet sedan tagit överhand. Alla vet
säkerligen att den
vanliga radions
fj ärrverkan beror
på att
radiovågor utbreder sig
från sändarens
antenn och når
de olika
mottagarnas antenner.
Dessa radiovågor
går med samma
hastighet som
ljuset, dvs.
mycket fort (300.000
km/sek). De
liknar också ljuset
på så sätt att de
kan reflekteras.
Dåi radiovågor
träffar ett
flygplan, ett fartyg,
en strandkant, ett
berg e. d.,
återkastas en liten
del av vågorna i
riktning mot
sändaren, man får
ett »eko». Detta
radioeko kan, om
man vidtar
särskilda åtgärder,
tas emot i en mottagare och
användas för att ge en uppgift om bl. a.
läget av det reflekterande föremålet,
som vi i fortsättningen kallar
målet eller radarmålet. För att få l&r
get bestämt måste vi veta två sa*
kér, riktning och avstånd.
Tidsmått: miljondels sekund
De flesta radarapparater verkar
på följande sätt. I en ’sändare
alstras en kort mycket kraftig stöt av
radioenergi, en radiopuls, som
sändes ut genom en antenn i en viss
riktning. Radiovågorna går genom
rymden med den förutnämnda
stora hastigheten. Efter en kort tid
träffar de kanske på ett mål, t. ex.
ett flygplan, och en liten del ref lekte-;
ras tillbaka mot antennen. Den
reflekterade vågen, ekovågen, når
efter ytterligare en kort tid, lika stor
som tiden från antenn till mål, åter
antennen och får gå in i en
mottagare som kopplats till samma
antenn. Om flygplanet i vårt
exempel vore 15 km från apparaten, dvs.
vägen fram och åter vore 30 km,
skulle gångtiden bli
30 1
sek= -• sek
300.000
10.000
Nu räknar man inom radarteknlfe
ken inte i sekunder, som är en
all-. deles för lång tidsenhet, utan i
miljondels sekunder, mikrosekunder
10 km till målet motsvarar sålunda
100 mikrosekunder mellan sänd-ä
ningspulsen och ekopulsen. Så
korta tider mäter man naturligtvis inte
med klocka och det är ju inte heller
tiden vi vill åt utan vi vill på nå-1
got sätt åskådliggöra motsvarande^
avstånd. Här har vi, som i så många
andra fall då det, är fråga om snabba
elektriska händelser (ty radiovågor-:
na är elektriska vågor), en utom-
Fig. 1. Indikator
(PPI) tal
radarapparat. Den
runda öppningen
är radarskärmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
