- Project Runeberg -  När Var Hur : aktuell årsbok / 1949 /
217

(1944-2007)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fynd och forskning - Kartläggning från luften, av Bertil Hallert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3. Schematisk bild över dubbelbildsmätningen. Genom
rekonstruktion-av strålgången från fotograferingen i två projektorer samtidigt och genom
a‡t låta motsvarande strålar från de båda projektorerna skära varandra
erhålles en optisk modell av terrängen, som därefter bekvämt kan uppmätas
inne i arbetsrummet, exempelvis genom anaglyfförfarandet. Nivåkurvor ’kan
enkelt ritas genom att punkter på samma höjd i modellen successivt ned-

lodas i kartplanet

graferingen förmedlade avbildningen
(fig. 2), att rekonstrueras och går
nu i motsatt riktning mot vid
fotograferingen. Om man samtidigt
rekonstruerar strålarna från två
angränsande bilder, och de båda
projektorerna inbördes /ligger på
samma sätt som kameran låg vid
respektive fotograferingar, kommer
motsvarande strålar att skäras och
rekonstruera motsvarande
terrängpunkt. (Fig. 3.) Sammanfattningen
av alla skärningspunkter bildar en
med terrängen likformig s. k. optisk
modell, vars skala kan ändras
genom att ändra avståndet emellan
projektorerna. Denna noggranna
förminskning av terrängen
behandlar man sedan ur mätningsteknisk
synpunkt som om den vore
terrängen själv, inflyttad i arbetsrummet.
Man har således bara att loda ner
dess punkter i ett projektionsplan,
där kartan kommer fram. Denna
karta får då samma geometriska
egenskaper, som den skulle få efter
mätning i terrängen. Nivåkurvor
kan också enkelt ritas. Man kan
även bestämma läget av enstaka

punkter, som sedan används vid
fotografisk förstoring (restitution)
av originalflygbilderna och som stöd
vid sammansättningen av
förstoringarna till en karta.

Den förra typen av karta kallas
tecknad karta och den senare
fotokarta.

I Svérige använder man ofta den
senare typen av kartor. De är
särskilt värdefulla för detaljrikedomens
skull.

Helt utan markmätningar kan man
emellertid inte göra noggranna
kartor från luften. För
skalbestämningen erfordras ett antal givna
punkter på marken, vilkas
inbördes avstånd är känt. Sådana punkter
är t. ex. de triangelpunkter, -söm
uppsättas på höga punkter i
landskapet, kyrktorn eller höga
skorstenar. Vid den pågående kartlägg
ningen över Sverige är antalet
sådana punkter omkring 4 per
kvadratmil. Vidare behöver man ett
något större antal kända höjdpunkter.

Dessutom är det nödvändigt,
särskilt vid skogklädd terräng, att göra
kompletteringar aV den efter flyg-

Fynd och forskning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nvh/1949/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free