- Project Runeberg -  När Var Hur : aktuell årsbok / 1949 /
222

(1944-2007)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicin - Virus och virussjukdomar, av Holger Lundbäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEDICIN

Virus och virussjukdomar

Några av mänsklighetens vanligaste och samtidigt några av dess’
farligaste sjukdomar förorsakas av virus. En uppräkning av dem
klargör genast, virus’ betydelse. Till virussjukdomar räknas sålunda
bl. a.: barnförlamning, mässling, influensa, vanlig förkylning, smitt-,
koppor * vattkoppor, påssjuka, flera olika former av
hjärninflammation, vårtor, sömnsjuka, röda hund, en del former av lunginflam^
mation och gulsot, gula febern àch ett flertal andra.

Virus förekommer inte endast hos
människan utan" även hos djur och
växter. Mul- och klövsjuka,
hönspest, mosaiksjukdomar hos en del
växter och vissa potatissjukdomar
förorsakas t.. ex. av virus.
Kännedomen om virus’ spridningsvägar
och om sättet att bekämpa dem är
därför av betydelse inte endast
inom medicinen utan även inom
lantbruk och veterinärmedicin. Troligen
finns det en del sjukdomar, vilkas
orsak man ännu inte känner, som
förorsakas av virus.

Egenskaper

Virus är de minsta levande
»varelser» mail känner. Bakteriernas
’ Storlek är sällan mindre än 1/2.000
mm och de är klart synliga i
vanliga mikroskop. Olika virusarter
va-rierar, i storlek mellan 1/3.000—
1/100.000 mm. De är så små, att de
inte kan urskiljas ens i de bäst
konstruerade vanliga mikroskopen. Även
till formen; skiljer sig bakterier och
C virus åt. De förra är avlånga, ofta
stav- eller bönformade, medan de
sënare —- frånsett några växtvirus
är kulformiga. En annan
väsentlig skillnad är att bakterier lever
och förökar sig på konstgjorda
substrat, förutsatt att dessa är
tillräckligt fint avpassadé för
bakteriens behöv, medan däremot virus
för sin tillväxt fordrar levande
materia. Flertalet virusformer är
myc-kèt’ kräsna i valet av värddjur.
Barnförlamningsvirus t. ex, växer
endast på människa och apa (en del
,stammar dessutom på möss). Många
virusarter är vävnadsspecifika, dvs.
de växer endast i vissa vävriader
på värddjuret t. ex. i nervsystemet
(barnförlamning).
Virus har den för all levande ma-

teria karakteristiska egenskapen att
kunna föröka sig. De kan däremol
inte ombesörja sin egen ämnesom^
sättning. Detta bekymmer överlåter
de på värddjuret. En del forskare,
anser, att virus är sönderfallsproà:
dukter av högre organiserade
»varelser», t. éx.1 bakterier och en del
’amöbaliknande djur. De skulle i så
fall utgöras av rester av cellkärnan,;
medan cellen i övrigt gått förlorad.?
Huruvida denna hypotes är riktig^
kan endast framtiden utröna,

Virus är mycket olika känsliga
för yttre inflytelser. Flertalet virus
är mera motståndskraftiga gentemot;
desinfektionsmedel än bakterier^ I
intorkat tillstånd kan de leva i
åratal liksom vid låga temperaturér
(ca —70’6C). Vid högre temperaturer
(50—60®) förstörs de snabbt.

Virus har en egendomlig förmåga
att plötsligt ändra sina egenskaper.
Det finns t. ex. virusformer, som
ligger latenta hos värddjuret för att
plötsligt» övergå till en aktiv
sjuk-domsframkallande form. Denna
egenskap delar virus med
bakterierna.* Virus kan emellertid även
under en epidemi ändra sin
karaktär så att en ’godartad sjukdom
plötsligt övergår i en mera
elakartad. Virüs är med andra ord mera*
labila till sina egenskaper än
bakterier. Ett allmänt bekant exempel
på detta är spanska sjukan. Denna
orsakades av influensavirus, men var
svårare och mera smittosam än inp
fluerisan i vanliga fåll är.

I ett vanligt mikroskop kan man
även med den mest idealiska tek?
niska konstruktion inte komma
längre än till ca 1.500 ggrs
förstoring på grund av ljusets
egenskap-per. Numera kan man både, se och
fotogarfera de flesta virusarter J
elektronmikroskopet. Detta är i all-

222

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nvh/1949/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free