Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicin - Dödsorsaker förr och nu, av Holger Lundbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medicin
demiska sjukdomar. Motsvarande
siffror var för åren 1931—1940
respektive 1.355 och 0,22. Ca 14 ggr
så många personer dog alltså i
epidemier jämfört med vår tid. Även
tuberkulosen visar en vacker
tillbakagång som dödsorsak.
Nedgången beror i första hand på den höjda
hygieniska standarden och de
förbättrade sjukdomsförebyggande
åtgärderna (se diagrammet på s. 226).
Ålderssjukdomarna allt vanligare
dödsorsak
Man har all anledning att tro, att
dödligheten i infektionssjukdomar
skall kunna bringas ned ännu
mycket mer. De sista åren har gett oss
mycket éffektiva medel att bekämpa
olika infektioner (sulfapreparaten,
penicillin, streptomycin).
Dödligheten i lunginflammation är nu inte
stort mer än hälften jämfört med
för 30 år sedan.
Barndödligheten har sedan början
av 1800-talet visat en stadig
nedgång. 1751—1760 dog på 1.000 födda
204 under första levnadsåret. Ca
20 % av alla barn uppnådde alltså
aldrig 1-årsåldern. 1931—1940 dog
46 av 1.000 födda. Möjligen kan den
förebyggande mödra- och
barnavården pressa ned
spädbarnsdödligheten ännu något, men under en viss
gräns, som bestämmes av antalet
medfödda sjukdomar och i viss mån
av antalet förlossningsskador, kan
man säkert inte komma.
Allt efter som medellivslängden
ökat, stiger antalet dödsfall i
ålderssjukdomarna. Hit räknar man i
första hand åderförkalkningen, .vidare
högt blodtryck, hjärnblödning, i
andra hand även kräftsjukdomarna. På
30 år har antalet döda i
åderförkalkning ökat till nära det dubbla.
Siffrorna från början av 1900-talet
üeh nu är inte alldeles jämförbara
beroende på flera olika faktorer,
men otvivelaktigt är
åderförkalkningen som dödsorsak nu mycket
Wanligare än för 30 år sedan. Man
kan fråga sig huruvida detta
förhållande enbart beror på höjningen
av medellivslängden eller om det
delvis orsakas t. ex. av nutidens
uppdrivna livstempo, ändrade
kostvanor, arbetsförhållanden etc. Det är
svårt att fälla ett definitivt omdöme,
men det är nog inte uteslutet, att
228
DÖDA I EPIDEMISKA
SJUKDOMAR
SIFFRORNA ANGER ANTALET DÖDA
PER 1.000 INVÅNARE
08S. HÖJNINGEN 1911—20 SOM
BEROR PA SPANSKA SJUKAN
nutidens jäkt och hets kan
disponera för tidig åderförkalkning.
Kräftsjukdomarna visar en
mindre men klar och tydlig stegring. Det
har spekulerats mycket huruvida
stegringen verkligen skulle bero på
att kräftan är vanligare nu än förr.
Frågan måste nog ännu så länge
lämnas öppen. Även om stegringen
är rätt kraftig (1910—1915 6.309
fall, 1936—1940 9.584 fall per år),
kan den fullt förklaras av
höjningen av medellivslängden och av
förbättrade möjligheter till diagnos.’ ■
Man kan även konstatera att
antalet dödsfall beroende på olyàks«■
händelser ökat till det dubbla sedan
1850 och antalet självmord till det
5-dubbla sedan början av 1800-talet»
Sammanfattningsvis kan alltså
sägas, att infektionssjukdomarna
qch bland dem speciellt
tuber-kulosen, spädbamssjukdomar och
åderförkalkning som dödsorsty,
ker förr dominerade, medan nit-,
mera de flesta dödsfallen föror*
sakas av åderförkalkning och
kräfta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
