Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medicin - Flygmedicin, av Lennart Westring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medicin
med. Motorbullret i ett flygplan kan
vara så intensivt, att det föranleder
hörselnedsättning som kan bli
bestående. Vibrationerna i ett flygplan
verkar i hög grad tröttande för den
flygande personalen. Avgaserna
från motorn kan tränga in i
sittrummet varigenom risk för
kolosförgiftning uppkommer.
Olika forsoksanordningar
De’ flygmedicinska problemen är
som vi sett av det föregående
mycket nära sammanhängande med den
flygtekniska utvecklingen. Nya
medicinska problem uppkommer i
samma takt som flygtekniken gör
framsteg. För att kunna utreda de
många frågor, som uppstår måste
också ett mycket intimt samarbete
ske mellan de flygmedicinska
forskarna och teknikerna. I
föregångslandet på området, Förenta
Staterna, består också personalen på de
flygmedicinska
forskningslaboratorierna ofta av flera ingenjörer än
läkare och fysiologer. Någon
motsvarande anstalt existerar inte ännu
i Sverige, men sedan några år
tillbaka försiggår dock en livlig
forskning på detta område med de
resurser som finns.
För forskning rörande
höjdpro-blem behöver man en s. k.
undertryckskammare från vilken luft kan
pumpas ut. Man får då en
luftför-tunning motsvarande önskad höjd.
I en sådan kammare kan man
undersöka både personal och materiel.
Tills vidare finns det i Sverige
bara én undertryckskammare, men
flera är planerade eller under
byggnad. För att undersöka
accelerationskrafterna har det konstruerats
en s. k. centrifug i vilken man kan
placera en försöksperson i en
rörligt upphängd stol. Då apparaten
roterar får man accelerationskrafter,
som påverkar försökspersonen, och
man kan stu!déra hans puls,
blodtryck, synförmåga m. m. Någon
sådan apparat finns ännu inte i
Sverige.
Urvalet av flygare
På grund av flygets
påfrestningar ställs mycket stora krav på
flygarens hälsa och fysiska
beskaffenhet. Det finns också detaljerade
bestämmelser rörande de fordringar
232
man ställer på en flygare i detta ■
hänseende. De är numera interna- 1
tionellt fastställda för att kraven
ska vara likformiga för olika
länders flygare.
Vad fordrar man då? Först och
främst att flygaren är i god hälsa
och kondition, gärna kraftig och
satt. Magra, spensliga, långa
individer passar inte så bra till flygare. ;
Vidare ska han ha goda lungor och
väl funktionerande hjärta och blod- ^
kärlssystem. Han får inte ha någon 1
allvarligare mag- eller tarmsji||H
dom, inte heller bråck av något
slag. Hans nerver måste vara
prima, det är nämligen psykiskt
mycket påfrestande att vara flygare,
framför allt militärflygare.
Med den allt större hastighet sora
utmärker de moderna flygplanen
måste flygaren ha en snabb
reaktionsförmåga och. måste kunna fatta
snabba och riktiga beslut. Av
samma skäl måste han ha fullgod syn.
Beträffande ögonen finns dessutom
en hel del stränga krav på
ögonens rörelser och jämviktsläge,
för-måga att uppfatta svagt ljus (s. k.
ljussinne) och i samband därmed
förmåga av mörkerseende. Man ford- .;
rar också fullt normalt färgsinne.-’
Det betyder inte att man skulle
behöva normalt färgsinne för att
manövrera ett flygplan i luften.; \
Men i lufttrafiken användes
signaler med färgade dukar eller fär-,
gade sken. Trafiken på, sjön och på
marken regleras ju också med
färgade ljus och samma fordran på
normalt färgsinne finns för
trafikpersonalen vid järnvägen och för
sjöbefäl.
Ett annat sinnesorgan, utom
ögonen, som är av stor betydelse för
flygaren är örat. Hörseln måste
vara god (flygaren ska ju kunna
höra radiosignaler), och inneröratsj
jämviktsorgan måste funktioner^
perfekt.
Flygmedicinens viktigaste
uppgift är att genom forskning skapa
medel att underlätta för flygarens
att uthärda de stora påfrestningar|
han blir utsatt för.
Flygteknikens utveckling går
snabbare , än flygmedicinens
framsteg, många gånger beroende på att
man inte kan förutsäga vilka
svårigheter en teknisk förändring
medför för den som skall manövrera
de nya fartvidundren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
