Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges jordbruk, av Clas-Erik Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges jordbruk
råder tvärtom en akut
arbetskraftsbrist på landsbygden.
Nedanstående tabell har uppgjorts
för att belysa
produktionskostnaderna vid jordbruk inom olika
storleksgrupper 1944 och dessas beroende
av arbetsåtgång och maskinhållning.
Arbetskostnaderna utgjorde detta år
nära 60 % av jordbrukets totala
kostnader. Jordbruk med mer än
50 ha åker har inte medtagits, då
siffrorna för dem ifråga om
arbetsåtgång inte väsentligt skiljer sig
från gruppen 30—50 ha samt de
dessutom . är av liten betydelse i
detta sammanhang.
Av tabellen framgår att
produktionens bruttovärde per manstimme
i jordbruket använd arbetskraft är
nära nog dubbelt så stor vid de
stora bonde jordbruken som vid
småbruken, trots att driftkapitalets
storlek, dvs. värdet av bl. a. husdjur
och maskiner per ha räknat är
avsevärt mindre vid de förra än vid
de senare. Detta vill m. a. o. säga
att produktionen vid
bondejordbruken varit billigare än vid
småbruken både med hänsyn till
arbetskostnader och med hänsyn till
maskinkostnader. Siffrorna är hämtade ur
de årligen publicerade
Räkenskapsresultat från svenska jordbruk.
Deæa grundar sig på bokslut från
ca 1.200 gårdar i olika
storleksgrupper och olika delar av landet. De
kan för de mindre brukningsdelarna
beräknas visa ett något
gynnsammare resultat än genomsnittet för hela
landet varför de verkliga
förhållandena är i ändå högre grad till nack-
del för småbruket. Uppgifterna om
maskinbeståndet grundar sig på
1944 års jordbruksräkning.
Yttre rationalisering
Den yttre rationaliseringen har
till syfte att .genom
sammanläggning och/eller omskiftning
åstadkomma lämpliga gårdar. Ovan
anförda siffror visar ganska tydligt
att en strävan att ekonomisera med
arbetskraften framför allt måste
leda till större brukningsdelar. En
ökad mekanisering av småbruken
är nämligen inte möjlig, dels på
grund av att åkrarna blir för små
för effektiv maskindrift, dels och
framför allt emedan jordbrukaren»
inte kan använda den arbetstid han
vinner genom en mekanisering i
annan produktiv sysselsättning.
Därför blir en arbetsbesparande
ma-vskinanvändning inte lönande.
Man bör utgå från att
bruksdelarna skall vara så stora att den på
dem befintliga arbetskraften vid
rationell maskinanvändning kan finna
full produktiv sysselsättning.
Denna arbetskraft bör bestå av minst
två män per brukningsdel för att
underlätta arbetet och möjliggöra
regelbunden ledighet. Ty en av de
väsentligaste orsakerna till att
kvinnorna flyr jordbruket torde vara
att de på de många små gårdarna
ständigt ar bundna av djurens
skötsel.
Från dessa utgångspunkter
kominer man till att brukningsdelarnà;
aj
Arbetsförbrukning och maskinanvändning vid jordbruk i olika
storleksgrupper (i ha) 1944
2—5 5—10 10—20 20—30 30—50
Antal brukningsdelar i tusental .. 107,8 94,8 58,5 17,0 10,7
Arbetsåtgång i manstimmar per ha 618 432 313 250 206
Produktionens bruttovärde i kr. per ha ............................ 1.030 853 744 696 602 fil
D:o i kr. per manstimme ......... i,67 1,95 2,38 2,78 2,92
Driftkapitalets storlek i kr. per ha 1.207 1,087 1.000 945 840 ■
Antal mjölkningsmaskiner per 100 jordbruk ...................... 0,4 4,6 23,7 49,1 66,4
Antal självbindare ,per 100 jordbruk 1,8 16,0 62,3 91,6 97,9
Antal traktorer per 100 jordbruk .. 0,7 1,8 6,5 25,3 54,8*;
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
