Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges jordbruk, av Clas-Erik Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges jordbruk
Modernt mjölkrum
Ett stort upplagt arbete för att
skaffa goda åkerbeten som
ersättning för skogsbeten och för
förbättring av arronderingen pågår f. n.
i Jämtlands län. En viss nyodling
är därvid nödvändig då gårdarna är
för små för att man skall kunna
ersätta skogbetena med åkerbeten utan
att röja ny åker. Nio tunga
bandtraktorer på 7—10 ton utrustade
med spepialredskap bryter stubbar
och stenar och röjer slyskog för
åker och beten. En traktor röjer ett
^ha médelsvår skogsmark på 10
timmar till en ^kostnad av 35 kr/t.
Torrläggning är ett
utomordentligt betydelsefullt kapitel för
Sveriges jordbruk. F. n. är knappt 1 milj.
ha täckdikade och man räknar med
ätt ytterligare 1,7 milj. ha är i
behov av dränering. Om dikenas
varaktighet uppskattas till 60 år skulle
för underhåll av den erforderliga
dräneringen på 2,7 milj. ha
erfordras att 45.000 ha nydränerades varje
år. Till jämförelse härmed kan
nämnas ätt under åren 1933—37 16.000
ha och under åren 1938—44 9.000 ha
täckdikades per år.
Ekonomibyggnadernas nya giv.
Byggnaderna hör f. n. till det
svenska jordbrukets största ekonomiska
problem. De starkt stegrade
byggnadskostnaderna har medfört att
ekonomibyggnader uppförda enligt
hittills tillämpade normer för
varaktighet, isolering m. m. blivit
oerhört dyrbara. De totala
nybyggnadskostnaderna har 1943 uppskattats
till i medeltal 180;% av jordbruks-
274
fastigheternas saluvärden med
variationer från 254 % i gruppen méd
2—10 ha åker till 111 % i gruppen
med över 50 ha åker. Det säger sig
självt att det inte kan bli fråga om
nybyggnader i någon större omfatt-j
ning vid dylika kostnader, trots att
det nuvarande beståndet är i stort,
behov av förnyelse.
Då det knappast är tänkbart att
de höga byggkostnaderna genom
revolutionerande rationaliseringar av
själva framställningen av
byggnaden efter dess tekniska konstruktion
inom rimlig tid skall kunna
nedbringas återstår endast att uppta de
nu tillämpade normerna -för
varaktighet, isolering m. m/till
omprövning. Mest revolutionerande i detta
avseende är de försök med
lösgående nötkreatur i oisolerade
ladugårdar som gjorts i Skottland och i
Wisconsin, USA, i senare fallet vid
ett vinterklimat som i Sverige
närmast motsvaras av nedre Norrlands.
Vid det amerikanska försöket drevs i
en oisolerad ladugård med lösgåen-/
de djur parallellt med en isolerad!
med uppbundna. Besättningarna var
i görligaste mån likartade. I stort
sett erhölls samma mjölkavkastning!
i de båda besättningarna, men de,
av yttertemperaturen framkallade
variationerna i avkastningen var
större i den isolerade ladugården;
Hälsotillståndet var bättre i den
oisolerade ladugården än i den
isolerade och arbetskraftåtgången
kunde också nedbrii^gas något i den
förra. Höberedningen var liksom i
allmänhet i dessa trakter ersatt av
mekaniserad ensilering.
Kostnaderna vid nybyggnad kan
genom detta system nedbringas
till ca 1/4 samtidigt som många
gamla for uppbundna djur otjänliga
byggnader kan omändras och
användas för lösgående djur. Det är ännu
för tidigt att yttra sig om värdet
för svenska förhållanden av dessa
försök men håller de vad de synes
lova står jordbrukets
byggnadsfråga inför en revolution. Under alla
omständigheter är det av vikt att
systemet snarast prövas här.
Driftrationalisering
Driftrationaliseringen tar sikte
på själva den dagliga skötseln av
jord, gröda och djur. Den statliga
verksamheten på detta område skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
