Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Det genomorganiserade samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDEL
Det genomorganiserade samhället
Om man gör en jämförelse
mellan effektiviteten och smidigheten
i kristidsregleringarna under första
och andra världskriget så måste
man konstatera att skillnaden är
betydande. Vad myndigheterna vid
det förra tillfället bestämde
rörande maximipriser och ransoner
omintetgjordes ofta på ett ganska
kännbart sätt av mycket utbredda
svartabörsföreteelser. Under den
senare krigsperioden har sådana
väl förekommit, men blott som
utpräglade undantag.
Råvaror, som blivit knappa på
grund av avspärrningen från
världsmarknaden under kriget eller på
grund av efterverkningarna efter
krigets förödelse, har distribuerats
till de olika industriföretagen på
det sätt som bestämts med hänsyn
till folkhushållets behov —
prisstegringen har endast blivit en
tredjedel av förra krigets.
Det råder inget tvivel om att
denna olikhet sammanhänger med att
statsmakterna kunnat stödja sig på
ett numera betydligt starkare
organisationsväsen. Vi kan nu tala om
»det genomorganiserade samhället».
I själva verket har staten kunnat
bygga just på dessa organisationer
när det gällt att hålla den
ekonomiska utvecklingen lugn och under
kontroll. Organisationernas
ledningar och medlemmar kar insett, att
alla grupper haft intresse av att
underordna sig det gemensamma
bästa. Och organisationerna har i
stort sett kunnat garantera att
medlemmarne skulle följa ledningens
auktoritet.
När det gällt att genomför^ den
mycket invecklade och besvärliga
importregleringen har
myndigheterna givetvis i stor utsträckning
samarbetat med näringslivets
organisationer. Dessa är likaledes
nödvändiga instrument för genomförandet
av Sveriges exportåtaganden i alla
de invecklade handelsavtalen.
Att samhället blivit
genomorga-niserat betyder att det inte längre
kan tänkas fungera enligt den mo-
dell, som beskrives i de elementära
läroböckerna i nationalekonomi.
Konkurrensen mellan olika enskilda
företag har ersatts av reglerande
överenskommelser.
Om varje enskild organisation 4—
vi tänker nu på de stora mäktiga
centralorganisationerna — skulle
hänsynslöst hålla på sina
medlemmars krav skulle de mycket väl
kunna stjälpa hela samhället
överända. Men därmed är det klart att
de inser nödvändigheten av
kompromisser. Den demokratiska
statens uppgift blir i hög grad att
fungera som medlare mellan
orga-nisàtionernas mot varandra
stridande strävanden.
Här nedan lämnas några
summariska uppgifter om näringslivets
centrala organisationer.
Landsorganisationen i Sverige
(LO): 1.194.000 medl. i 45 förbund
med 9.916 avdelningar.
Tjänstemännens
Centralorganisation CTCO): 238.000 medl. i 51
förbund.
S tatstj änstemännens Riksförbund
(SR): 18.000 medl. i 43 förbund.
Riksförbundet Landsbygdens Folk
(RLF): 191.000 medl. i 2.360
avdelningar.
Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO): 19.000 medl. i 17
förbund (juli 1948).
Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF): 9.150 medl. med 616.000
anställda arbetare; 41 förbund. Härtill
kommer étt antal fristående
arbetsgivarorganisationer, bl. a. Städernas
Förhandlingsorganisation, och
Svenska LantarbetsgivareföreningenV;
Sveriges Lantbruksförbund (SL):
1.02^.000 »medlemskap» av ca
350.00 individuella medlemmar i 13
branschorganisationer.
SVeriges Industriförbund: 2.842
medl. i 25 branschorganisationer.
I NÄR-VAR-HUR har tidigare
olika grenar av
organisationsväsendet beskrivits. Denna gång gäller
det organisationerna på handelns
område, som behandlas i följande
två artiklar.
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
