Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Konsumtionsföreningarna och KF, av Lars Eronn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
KF blir problemet att skapa en
effektiv organisation för
medlemsinflytandet betydligt svårare. Det är
omöjligt att samla alla
medlemmarna till ett årsmöte. Därför är de
störa föreningarna delade i distrikt
och medlemmarna sammanträder
distriktsvis för att förberedande
behandla föreningens
verksamhetsberättelse och framföra distriktets
synpunkter i olika frågor. På
distriktsmötena väljs1 dels medlemsråd,
söm tjänstgör som förbindelselänk
mellan distriktet , och föreningens
centrala ledning, dels fullmäktige till
det föreningssammanträde, som i
likhet med årsmötet i den lilla
föreningen avgör de mest
betydelsefulla ärendena.
F.öreningssamman-trädet utser i en del föreningar en
styrelse på fem persöner, men i de
största föreningarna har man velat
ha en starkare representation av
medlemmar i föreningsledningen,’
varför ett större organ,
förvaltningsrådet utses på
föreningssammanträdet.
Medlemmarna i KF -t-
konsumtionsföreningarna -4- .utövar sitt
inflytande över förbundet på två
Vägar. Dels är alla föreningar
representerade i förhållande till
medlemsantalet på förbundets kongress, som
är KF:s högsta organ, vilket bl. a.
fastställer stadgarna och de
allmänna riktlinjerna för KF, dels
sammanträder representanter för
föreningarna på distriktsmöten i KF:s
18 distrikt, där man bl. a. utser
representanter till KF:s
förvaltningsråd, som har samma uppgifter inom
KF som motsvarander organ i .
föraningarna. Förvaltningsrådet har att
utse KF:s styrelse. Enligt beslut vid
1948 års kongress skall
föreningarnas direkta representation vid
kongressen ersättas med en indirekt.
Ombudsval skall förrättas vid
distriktsmöten. När detta beslut
träder i kraft 1950 blir
medlemsinflytandet sålunda organiserat som
framgår av bildén på s. 292.
Kooperationens betydelse
Konsumentkooperationen utgör en
minoritet inom svenskt näringsliv.
Av den totala detaljhandeln
ombesörjer konsumtionsföreningarna
omkring 13 procent, och den
kooperativa andelen av grosshandel och
industriell produktion är ännu mindre.
294
Kooperationen har emellertid större
betydelse i samhället än dess andel
av industri och handel i och för sig
ger vid handen. Dels har
kooperationen spelat en ledande roll för
rationaliseringen av
varudistributio-nen. I konsumtionsföreningarna och
KF har stordriftens ekonomiska
fördelar kunnat utnyttjas också inom
handeln, och distributionen från KF
till föreningarna sker till låga kost-,
nåder utan fördyrande krokvägar
och mellanhandsprovisioner. Dels
har kooperationen bidragit till
ekonomisk folkupplysning, avskaffande
av kredithandel och skapande av
kvalitetsmedvetande hos
konsumenterna.
Kooperationens mest
uppmärksammade insatser är dock dess kamp
mot moriopolismen. KF:s industrier
har i ett flertal branscher återställt
den konkurrens, som privatägda
företag sökt avskaffa genom
kartellsamarbete, och
konsumtionsföreningarna har stimulerat konkurrensens
inom detaljhandeln, där
köpmannaorganisationerna genom prislistor
och nyetableringskontroll verkar i
viss mån konkurrensbegränsande|j
Kooperationen har även sökt
intressera statsmakterna för lagstiftning’
till skydd mot privatmonopolismen.
Sålunda begärde KF redan 1927 att
konkurrensbegränsningar skulle
offentligt registreras, vilket numera
också sker enligt 1946 års lag om
övervakning av
konkurrensbegränsning.
Genom internationellt samarbete
söker kooperationen- verka för ett
friare varuutbyte över hela världen
och utjämnande av ekonomiska
intressemotsättningar mellan
nationerna. Det internationella kooperativa
arbetet samordnas av
Internationella kooperativa alliansen. Som
exempel på internationellt
ekonomiskt samarbete mellan kooperativa
organisationer må nämnas
Internationella kooperativa oljeförbundet
(ICPA), till vilket ett 20-tal
länder-biand dem Sverige, är anslutna och
som syftar till att bygga upp en av
all. världens oljekonsumenter ägd
distributions- och produktionsapparat.
Därmed hoppas man komma till
rätta med ett problem som icke kan
lösas genom isolerade
konsumentåtgärder inom ett land och därför
kräver samarbete öyer
nationsgränserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
