Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri - Förpackningsindustrins betydelse, av Stig Högdal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industri
Förpackningsindustrins betydelse
En kvinna handskas dagligen i
det husliga arbetet med ett flertal
förpackningar. Men säkerligen
ägnar hon få tankar åt själva
förpackningarna. Gör hon det är det
troligen då förpackningarna på ett
eller annat sätt icke fyller sina
uppgifter helt: då de passar dåligt
in i lagringsutrymmen såsom
skafferier och kylskåp, inte är
tillfredsställande täta eller är besvärliga
att öppna. För varufabrikanterna
ar det således tillfredsställande — i
stort set.t, — om husmodern inte
tänker på förpackningarna hon
handskas med.
I detta moderna nu har
husmodern tillgång till en mängd varor
som gör hennes arbete lättare och
trivsammare. Hon behöver inte
köpa hem mjöl säckvis för att lagra
det själv, inte använda lut för
rengöring, inte ägna stor tid åt att
koka och lägga in fisk och kött för
lång tid framåt. Mormors stora
vist-husbod har förvandlats till ett
litet skafferi, öppna skafferiet och
där står varorna! Marmeladburken
av glas med sitt vakuumlock,
sallad-såsflaskan med skruvkork,
sjömansbiffen och sillen i sina
konservburkar, kaffet i kartong med påse
av aluminiumfolie, limpan i sitt
vaxpappersomslag, mjöl i renligt
vit påse, kex i färggrant omslag.
Tülverkningen av- förpackningar
är en betydande industrigren.
Under år 1945 tillverkades således i
Sverige förpackningar till ett värde
äv i runt tal 87 milj. kr.
; Man kunde kanske tro att
förpackningarna fördyrar varorna.
Slutledningen är emellertid
förhastad. Så här fungerar
varüdistribu-tiönens mekanism i vilken
förpackningen är en väsentlig del.
Fabrikanten måste finna en väg
ut till sin marknad, till
konsumenterna. Den vägen måste göras så
kort och så litet kostsam som
möjligt. Ty det är sant som det är
sagt att en vara har inget värde
förrän den är konsumentens
egendom. Detta gäller i lika hög grad
för fabrikanten som för
konsumenten. Ty fabrikànten kan icke byta
varan mot pengar med vilka han
skall ersätta sina arbetare och
betala sina räntor och konsumenten
kan icke draga nytta av varans
fördelar förrän varan befinner sig
ute på marknaden.
Fabrikanten måste således bringa
till konsumentens kännedom att
varan finns och att den finns i en
kvalitet och till ett pris som gör
att konsumenten blir intresserad av
att äga den.
Fabrikanten kan icke lägga detta
kungörande på grossister och
detaljister. Han måste direkt och stäm
digt påminna konsumenten om
varans existens genom reklam,
sända ut broschyrer till konsumenterna,
Men detta kan han inte göra om
varan säljs anonymt ur en säck»
eller en tunna. Varan måste ha ett
namn som följer varan hem till
konsumenten.
Så långt syns kanske endast
fabrikanten ha dragit nytta l av
förpackningen och varumärkningen. ,,
När ’emellertid fabrikanten fått
sin marknad och riktig
sysselsättningsgrad och snabb omsättning med
låga distributionskostnader, betyder
detta sänkta detaljhandelsprisérj
Fördelarna med förpackningen och
varumärkningen har kommit konsiif
menten till godo.
Man kan peka på andra påtagliga
tjänster för konsumenten.
En förpackning kan till sim
volym icke väljas godtyckligt. Dèn
väljs med sikt på’ att den så nära
som möjligt skall passa
konsumenternas köpvanor. Få husmödrar
önskar i dag köpa 10 kg mjöl på en
gång. Därför säljs mjöl i 5 kg och
2,5 kg påsar. Vissa avsteg från köp
och förbrukningsvanorna görs äv
olika anledningar. Medan t. ex. smör
köps för en relativt kort period
måste salt köpas för en relativt
lång period. Detta beror på att salt
är en så billig vara att förpack-s
ningskostnaden skulle bli för hög
om en mindre volym än det vanliga
1 kg förpackades.
En ständig förskjutning av
köpvanorna mot mindre enheter sker
och förpackningarna följer med.
Förskjutningen beror säkerligen på
att husmödrarna önskar fördela
tillgängliga pengar på ett större
sortiment varor j eller önskar göra mindre,
penningutlägg per vara och detta
möjliggöres genom billigare för-
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
