Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motor, av Harald Nielsen - Världens bilbestånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motor
siffra måste betraktas med misstro.
Antalet bilar i vissa länder hade nog
inte sjunkit så Snabbt, men mängder
av fordon hade tagits ut till
krigsbruk, andra hade ställts upp av
brist på drivmedel och sålunda
un-dandragits statistiken, som endast
omfattar fordon i civilt bruk.
Mängder av bilar förstördes av
krigshandlingar, och i åtskilliga
länder som inte var direkt. indragna i
kriget blev fordonsparken i stor
utsträckning nedsliten under krigsåren
samtidigt som förnyelse inte kunde
anskaffas. Man hade därför
anledning vänta sig ett avsevärt
förminskat fordonsbestånd vid krigets slut.
Så visade sig också vara fallet,
vilket framgår av siffran 36,6 milj. år
1945.
Redan nästa år hade den
emellertid stigit till 38,9 milj., en ökning
på över 2 milj., varav endast 400.000
kommer på USA, världens största
büproducent. Förklaringen till detta
får sökas dels i. de desorienterade
förhållandena i Europa strax efter
kriget, som gör statistiken högst
osäker, dels däri, att det i Europa
fanns stora mängder militära
fordon (sådana tillverkades ju i
forcerat tempo under hela kriget), först
och främst lastbilar av olika slag,
som var oskadade eller kunde
repareras, och dessa införlivades ganska
snart med den civila fordonsparken
som ett välkommet tillskott i de
mångenstädes lamslagna
kommunikationerna.
Under 1946 togs krafttag inom
bilindustrin, ty hela världen hungrade
efter bilar. Materialbrist och andra
omständigheter lade dock hinder i
vägen, så att världsproduktionen inte
blev större än knappt 4 milj.,,
varav USA medverkade med ca 3,3 milj.
ökningen i världens bilbestånd var
under samma tid ca 6,6 milj.,
vilket sannolikt får förklaras med att
många avställda fordon åter tagits
i bruk och skadade fordon satts i
stånd. Betecknande för krigstiden
och alla efterkrigsåren är förresten
att nedskrotningsprocenten sjunkit
så avsevärt. Man har lappat ihop
och använt bilar som det under
normala tider inte skulle löna sig att
använda mer.
Under 1947 kom industrin i gång
på allvar. USA:s produktion kom då
upp till nära 4,8 milj. nytillverkad^
bilar, Kanada producerade ca
250.000 bilar och övriga länder till-
PÄ SAMOAÖARNA FINNS 80 PERSONBILAR,
8 LASTBILAR OCH 43 BUSSAR
ffs. ARABIEN
HAR EN BIL PÄ 1.000 INV.
sämmans över 800.000, så att
världs-produktionen uppgick till nära 5,9
milj. bilar. Detta är faktiskt den
största årsproduktionen hittills med
undantag av åren 1929 och 1937, då
den uppgick till ca &jfi milj.. Under
samma tid ökade världens
bilbestånd med inte mindre än/7,3 milj.
Hur skall man förklara en ökning
med 7,3 milj., när bara 5,9 milj.
tillverkades och åtminstone någon
procent av hela beståndets till stor del,
utslitna bilar måste ha utrangerats?
Förklaringen finner mari till
största (delen i uppgifterna från
Ryssland, som alltid varit osäkra.
Där har nämligen bilantalet efter
kriget uppskattats till 1,2 milj.,
men antas nu vara 3 milj.
Bilens tidsålder fortsätter
Redan nu, innan efterverkningar-^
na av krigets förödelser ännu helt
upphört, finns det bortåt 53 milj.
bilar i världen, omkring 8 milj. fler
än före kriget, och alltjämt behövs
det fler. Alla länder hungrar efter
motorfordon. Det märks inte minst
349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
