Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mesak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 MESAK.
styfver eller en sup, och till och med om en
talte ett godt ord till honom, bara han förstod,
att det var ärligt ment, då kunde han allt göra
en handräckning. ( Fast slita strängt, det gjorde
han aldrig. De måste trodde, att han var så
illa dum och att det var därför, han trassade;
men det var min sann inte så värst farligt med
den dumheten — han var slugare, än någon
trodde. Ja, han var så slug, så han gaf blankt
den onde, hvad folk tänkte om honom, bara
han fick vara något så när i fred.
Men när så Mesak var trätti år, så började
han tycka om klockarens piga. Se, han hade
länge gått och hängt efter fruntimmer, och de
hade la ro af att häja med honom. Hon hette
Neta ändå, pigan. De dagarne han skulle vara
hos klockarens — för på socknen gick han nu
som förut — då var han så duktig och så villig,
så han gjorde nästan hvad som hälst. Så togo
de till att galnas med honom där och sade:
»Du kan la begripa, Mesak, att inte får du
Neta, när du inte har gått och läst dig fram.»
Då spände Mesak till att läsa. Han läste
på vägen emällan ställena och han läste på
ställena, så lång dagen var. Så läste han en hel
sommar i ända. Och om vintern så gick han
och läste för prästen. Jag vill- säga oss, att det
var en liten grann läsepojke. Han var så stor
och grof och han hade en stor hakekrans — ja, I
en kunde rent grina åt honom. Men en kunde
allt gråta med, för hade han blifvit fostrad upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
