Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
ren känna landsbygdens förhållanden — endast
vara ett överhoppande av vissa saker, som statarne
ej ha intresse av, en förenkling av problemet för att
så mycket lättare nå den publik, för vilken skriften
är avsedd. I samma stund staten övertager
hypo-teksföreningar och banker, är den ju ägare av alla
inteckningar i bondgårdarne, d. v. s. i realiteten
herre över dem. Naturligtvis är det ej någon
anledning att ändra det besittningssystem, som nu
råder på gårdar av den storlek, som väl föda en
familj. Däremot bli fideikommiss och gods indragna
och styckade. En massa folk kan sålunda få jord
och bilda egna hem i stället för att gå till staden
och industrien. Du har hört, att bondsöner redan
nu drivas därhän, och värre blir det i den mån
industrien växer och i den mån bondens ställning
undergår den försämring, varom våra gamle spått.
Socialismen skall sålunda i verkligheten ge jorden
tillbaka till bönderna från dem, som rövat den,
såsom den här socknens slottspatron och andra».
Så fortsatte han att läsa:
Löfgren: Men de rikas överflöd ger arbete åt många.
Ström: Ett av dina misstag igenl Låt oss kalla
sådant som behöves till livets uppehälle, såsom föda,
kläder, husrum o. s. v. nyttigt arbete och allt annat
onödigt. Nål Däruppe vid fönstret föreställa vi oss ett
magasin, där frukterna av det nyttiga arbetet läggas. Det
har utförts av t. ex. 80 man. Yid dörren föreställa vi
oss ett annat magasin, dit frukterna av det onyttiga ar-
Don mya dagen
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
