Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
»Msn det ökar ju fattigvår ds tungan?»
»Prat, morbror! Sådan visdom kan Kask och
prosten Pettersson få predika. Vi ge dem, min själ,
inte så mycket i fattigvård, att vi frMaga oss. Och
utan dessa skulle arbetslönerna stiga otroligt.
Fruktan för denna reser?, som alltid står redo alt rycka
in vid en lönestrid, sänker de organiserades anspråk
och gör det möjligt för oss att hålla dem i tygeln».
»Det är snillrikt, pojke! De där i reserven äro
oåtkomliga för socialisterna –de kunna ej
organiseras. Och de ha mindre anspråk därför att de äro
tillfredsställda bara de få brännvin––»
»Nå, så finns det något som kvinnorna äro lika
begivna på som männen på alkohol, nämligen dans.
Deras könsdrift är ju ej så stor som männens och
behöver starkare sensation för att väckas. Dansen
är det yppersta medlet härtill. Därför är den så
populär bland kvinnorna. Kavaljerens vänstra näve
trycker på de känsligaste ryggradsnerver, och ordnar
han det då även så, att han får krama henne på
pattarne — det skall förstås ske helt oförmärkt —
så är hon färdig alt tappa andan av salighet- över den
retning detta övar på hennes könsorgan. Trycker han
henne tillräckligt nära intill sig, blir hon halvt
vanmäktig — den njutning hon känner står på gränsen
till samlagets vällust, som för övrigt är dansens ej
sällsynta påbröd».
»Och med detta ville du säga?» sporde
borgmästaren, som fruktade att systersonens sakkännedom
ifråga om kvinnorna skulle föra honom från ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
