Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE.
137
stiftande församlingen, emot hvilken presidenten har ett
mycket svagt uppskjutande (suspensivt) veto, i det han kan
fdr en gäng återremittera en fråga till förnyad behandling.
Snart blef det utprägladt republikanska tänkesättets seger
alltmer uppenbar. Den demokratiske Gambetta slungade
mot Mac Mahon sin bekanta uppmaning: »se soumettre ou
se démettre», underkasta sig (nationens vilja) eller afgå.
Själfva senaten fick en afgjordt republikansk färg. Då
slutligen kamrarna och den lydaktiga ministären fordrade, att
inom armébefälet skulle verkställas en utgallring eller
bort-rensning af utpräglade bonapartister, såsom de där voro
vådliga för republiken, fann den konservativt, ja, i botten
tydligen monarkiskt anlagde Mac Mahon, som förmodligen
länge känt sig vara i en skef ställning, detta angrepp mot
hans gamla vapenkamrater innebära en oundviklig brytning
mellan honom själf och kamrarna. Han anmälde
fördenskull sin afgång. Monarkisterna hade störtat Thiers,
republikanerna .störtade Mac Mahon. Samma dag som Mac
Mahon nedlade sitt ämbete, sammanträdde kamrarna till
»kongress» och valde presidenten i deputeradekammaren,
advokaten Jules Grévy till republikens president. President i
deputerade kammaren blef den nyss nämnde Léon Gambetta.
Det ultramontana eller klerikala partiets framgångsrika
ifver att bringa statens hela undervisningsväsende under sin
c? O
ledning och därmed tjäna politiska syften hade också sin
naturliga följd — reaktion. Så utbröt nu den pinsamma
striden mellan staten och de kyrkliga stiftelser, som ansågos
motverka statens intressen. Sådana voro jesuitorden, som,
ehuru icke af staten erkänd, likväl fortfor att verka, samt
de i påfvekyrkligt syfte bildade föreningar, som fått namn
af kongreg-ationer, af hvilka endast en del var af staten
er-känd. Staten hade låtit ske, att den allmänna
undervisningen till stor del kommit i dessa stiftelsers händer. På
grundvalen af de s. k. marsdekreten och med stöd föröfrigt
af sin lagliga myndighet företog nu regeringen en mot de
1 Genom en lag af 1886 har slutligen all religionsundervisning,
naturligtvis på grund af dess påfvekyrkliga ensidighet, blifvit utesluten
från de allmänna skolorna.
Mac Mahons
fall 30
januari 1879.
Grevys l:a
presidentskap
so/1 1879—
ö% 1886.
Marsdekretea
af år 1880. x
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
