Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
NYA HISTORISK EFTER 1815.
icke an för Preussen att alldeles slå döförat till för tidens
kraf. För att, såsom det- vill synas, med åtminstone ett
sken af frisinthet bevara något inflytande äfven på det
frisinnade Tyskland och gå liksom i förväg för det stela
Öster-rike, tog den preussiska regeringen ett litet steg framåt.
Det gafs af gammalt i särskilda tyska landsdelar ett slags
ständerförfattning, landtständer eller landtdagar,
sammansatta af prelater, ridderskap och ombud för städer, en
institution, som under enväldet förlorat all betydelse, där den
ännu fått bestå, och knappast gällde för mer än ett bevis
på hur god och nådig fursten var. Fredrik Vilhelm
återupplifvade nu, med någon jämkning efter förhållandena, detta
slags ombudskap genom att införa provinsialständer eller
landtdagar för särskilda provinser. Deras myndighet blef
dock den minsta möjliga: den att ingifva betänkanden och
böneskrifter. En något större betydelse såsom en förberedelse
till Tysklands sammanslutning under Preussens ledning var
den tullförening, som efter hand slöts med de flesta tyska
stater.
Fredrik Vilhelms III:s son och efterträdare, Fredrik
Vilhelm IV, var en nästan typisk uppenbarelse af den
lifsåskådning, inför hvilken det gamla framstod i förklarad
lekamen. Förälskad i medeltidens mystisk-romantiska
askad-ningrar, betraktade han konungadömet med Guds nåd ungefär
på samma sätt som den kyrkligt gudaktige betraktar en
trosformel, och de nya tankarna om folkens rätt att genom
sina ombud affordra regeringarna räkenskap synas för honom
hafva varit hart när ofattliga. Hans mildhet i tänkesätt
och benägenhet att utan rubbning af det gamla systemets
grundvalar gå sitt folks önskningar till mötes föranlät honom
emellertid att låta provinsialständerna sammanträda till en
förenad landtdag i Berlin, dock med mycket inskränkta
rättigheter. Huru fjärran han var från en verkligt
konstitutionell tankegång, framgår bäst af hans vid landtdagens
öppnande hållna tal, däri det heter, att ett skrifvet
pappersblad åldrig skulle få tränga sig emellan »vår Gud i
him-meln och detta land för att regera oss med sina paragrafer».
Men just det pappersbladet var den nya tidens fälttepken.
[-Provinsialständer-]
{+Provinsialstän-
der+} 1823.
Tysk tull- och
[-handelsförening-]
{+handelsföre-
ning+} Vi 1834.
Fredrik
Vilhelm IV 1840
—1861.
Förenad
landtdag 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
