Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordamerikas Förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
NYA HISTORIEN EFTER 1815.
grundvalen för de särskilda staternas ställning till det hela,
Unionen. Denna kom sålunda att utgöra ett förbund af
fristater, hvilka hvar för sig med sina guvernörer, sina
lagstiftande församlingar och sina lagar själfständigt sköta sina
egna angelägenheter. Unionsmyndigheterna hafva endast
att befatta sig med saker, som enligt författningen äro af
unionell natur, i hvilket afseende gäller författningen af den
17 sept. 1887 med därtill fogade s. k. amendments
(förbättringar, ändringar). Unionens författning är, liksom de
särskilda staternas, byggd på folksuveränitetens grundsats.
»Vi, de Förenade staternas folk, besluta», heter det i början
af författningsurkunden. Men det suveräna folket har åt
vissa unions myndigheter uppdragit utöfningen af sina
rättigheter. Den för Unionen lagstiftande makten, kongressen,
som har att sörja för gemensamt försvar, samfärdsel m. m.,
är delad på 2 kamrar: senaten och representanternas hus.
Den verkställande makten tillhör en president med biträde
af sekreterare (ministrar). Presidenten har veto i form
af återremitteringsrätt. Han väljes för en tid af 4 år,
kan omväljas men efter Washingtons exempel och för
den republikanska jämlikhetens skull icke gärna eller
anständigtvis mer än en gång. Ämbetet tillträdes den 4
mars.
Det ofantliga område, Unionen nu, utöfver de 13
ursprungliga staterna, omfattar, har uppstått efter hand, dels
genom köp, dels genom eröfring från Mexiko, indianer och
ödemarker. Från Frankrike förvärfvades genom* köp västra
Louisiana, hvarmed man synes hafva förstått allt af europeisk
makt oupptaget land väster om Mississippi från flodens källor
till dess mynning. Från Spanien köptes Florida, från
Ryssland Alaska. Texas, som affallit från Mexiko,
upptogs som stat i Unionen. Det krig med Mexiko, som
däraf blef en följd, hade den utgång, att Mexiko till
Unionen afstod icke blott Texas utan därjämte största
delen af Californien, Nevada, Colorado, Arizona och Nya
Mexiko.
Det sätt, hvarpå den brittiska kolonisationen först
uppstod och sedan fortgått, har varit af bestämmande inflytelse
Unionens
författning af 17
sept. 1887.
Västra
Louisiana köpt 1803.
Florida köpt
1819.
Alaska köpt
1867.
Texas
upptaget i Unionen
1845.
Pred med
Mexiko 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
