Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Absolut foder - Absorption och adsorption - Acceptant - Accessoriska näringsämnen - Acetonämi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Absorption — Acetonämi
Abnorma groddar hos timotej:
a och b normala, c—1 abnorma.
annat än just som får-, svin- eller
nötkreatursfoder. Torftiga
betesmarker, t. ex. där nötkreatur ej
kunna finna tillräckligt riklig
näring, lämna ett absolut fårfoder.
Köksavfall får betraktas som ett
absolut svinfoder o. s. v. Rbg.
Absorption och adsorption. Bägge
dessa uttryck beteckna att ett
ämne binder och håller kvar ett
annat ämne. Man talar om
absorption, då något ämne bindes vid en
vätska. Uttrycket adsorption
användes, då det främmande ämnet
bindes vid ett fast ämne. — Både
absorptionen och adsorptionen ha
stor betydelse för jordbruket och
dess binäringar. Vattnet i sjöar och
floder absorberar t, ex. syre ur
luften. Om detta icke skedde, skulle
fiskarna ej ha något syre för sin
andning och alltså icke kunna leva.
Mjölken har en mycket stor
förmåga att ur luften absorbera
luktande ämnen. Därför är det
olämpligt att förvara mjölk i själva
ladugården eller överhuvudtaget nära
sådant, som är rikt på luktämnen,
t. ex. gödsel, rotfrukter och
pressfoder. — Adsorptionen har oerhört
mycket att betyda för
gödselmedlens kvarhållande och utnyttjande.
När regnvattnet och vattnet efter
snösmältningen silar ned genom
marken, vill det gärna lösa upp
och taga med sig en hel del av de
växtnäringsämnen, som finnas i
jorden. Genom adsorptionen kunna
emellertid näringsämnena bindas
mer eller mindre fast vid
jordpar
tiklarna. Adsorptionsförmågan är
bunden till jordpartiklarnas yta. Ju
större yta som finnes desto större
förmåga till adsorption har en jord.
Den sammanlagda ytan hos
jordpartiklarna i en liter jord är större
desto fler partiklar, som gå på
denna liter. Härav följer, att den
finkorniga lerjorden har större
ad-sorptionsförmåga än t. ex. en
grusjord. Det är också en säker
erfarenhet att ju finare jorden är,
desto bättre skyddas tillförda
gödselmedel mot att tvättas bort. —
Jordens större eller mindre
förmåga att adsorbera vatten har
också ett betydande inflytande på
bördigheten. Här gäller samma regel
som för fasthållandet av
växtnäringsämnena. Lerjorden har ju
som bekant avsevärt större
förmåga än sand- och grusjorden att
hålla sig fuktig. Rbg.
Acceptant, se Växel.
Accessoriska näringsämnen,
benämning på vitaminer och
mineralämnen.
Acetonämi är en
ämnesomsättnings-rubbning, vid vilken aceton bildas,
vilket avskiljes med urinen.
Vanligast hos nötkreatur och får. Det
är inget enhetligt sjukdomsbegrepp,
utan orsakerna till denna
ämnes-omsättningsrubbning äro flera. Ur
praktisk synpunkt talar man om:
I. Primär acetonämi.
a) Överfodringsacetonämi
(även kallad
herrgårdsace-tonämi).
b) Underutfodringsacetonämi
(även kallad
småbrukar-sjuka).
II. Sekundär acetonämi, som
uppkommer då en ko tiden före
eller närmast efter kalvningen
på grund av någon sjukdom
slutar äta och sålunda står och
så att säga lever på eget fett.
En ko, som mjölkar 30 liter per
dag, avskiljer med mjölken omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
