Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aluminium - Aluminiumbrons - Alun - Alunjordar - Alunskiffer - Alunskifferbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Aluminium — Alunskifferbruk
Aluminium är ett grundämne (Al),
som näst kisel och syre
förekommer mest i jordskorpan, där det
ingår i ett flertal viktiga mineral,
såsom fältspat, kaolin, hornblende,
augit, vissa arter av glimmer m. fl.
Metallen aluminium framställes
genom elektrolys i smälta av
mineralen bauxit och kryolit och har
bland lättmetaller (eg. v. 2,7) stor
användning dels enbart för
framställning av t. ex. kokkärl, dels i
legeringar med andra metaller. •—
Finpulvriserad aluminiummetall
användes vid tillverkning av
gasbetong samt rostskyddsfärger
(”A-brons”). — Flera av aluminiums
kemiska föreningar ha teknisk
betydelse t. ex. i textilindustrien.
Porslins-, stengods-, tegel- och
cementindustrierna använda i stora
mängder olika slag av leror. Bland
sådana märkas kaolin
(”porslinslera”) som är rent
aluminiumsili-kat (aluminium bundet vid
kisel-syra) och bildas vid förvittring av
fältspat. Aluminiumoxid kallas ofta
”lerjord” och aluminiumsalter för
”lerjordssalter”. — För medicinskt
bruk användes ättiksyrat
aluminium, vilket ingår som del i
Bu-rows lösning, samt alun, som har
antiseptisk (bakteriedödande) och
sammandragande verkan- Lut bör
icke användas för rengöring av
aluminiumkärl, även saltvatten,
särskilt havsvatten, angriper
aluminium, liksom syror, t. ex. ättika vid
kokning. F.
Aluminiumbrons.
Aluminiumbronspul-ver är ett finfördelat metallpulver
som användes inom
målningstek-niken för att framställa
aluminiumfärg. vBn.
Alun betecknar en grupp dubbelsalter
som äro varandra kemiskt
närstående. Det vanligaste är kali-alun
eller kalium-aluminium-sulfat som
antingen innehåller kristallvatten
(vanlig alun) eller är vattenfritt
(bränt alun) — Alun användes
bl. a. inom medicinen för sin
sammandragande verkan. På grund av
sin förmåga att utfälla vissa
föroreningar i vatten begagnas alun,
liksom aluminiumsulfat vid
vattenrening. — I färgerier och garverier
begagnas alun som resp, betmedel
och vid läder- och skinnberedning.
F.
Alunjordar. Efter torrläggning av
sanka marker eller sjöar är jorden,
om den består av lera, oftast
ofruktbar. Detta beror som regel
på allt för hög halt av svavelsyra
och svavelkis som vid förmultning
av växt- och djurrester i vatten
sönderdelas under bildning av
svavelväte. Dylika gyttjeleror som
kallas alunjordar äro starkt sura
och kunna endast genom riklig
kalkning och naturlig gödsling
omvandlas till god åkerjord. Se även
Sulfat jordar. Kl K.
Alunskiffer är en med bituminösa
substanser (kolväteföreningar) och
fint fördelad svavelkis
impregnerad, brunsvart eller svart
lerskif-fer. Den förekommer i Sverige inom
lägre delen av den kambro-siluriska
lagerföljden (se Berggrund) och är
vårt lands enda praktiskt
användbara oljeskiffer. Tidigare användes
den endast som bränsle vid
kalkbränning och för framställning av
alun ur den brända skiffern
(”rödfyr”). Tillverkningen av alun,
varav bergarten fått sitt namn,
upphörde helt i början av 1900-talet.
Vid moderna
destillationsanlägg-ningar i Närke (Kvarntorp)
utvin-nes numera olja, gas och rent
svavel ur alunskiffer, som här har en
genomsnittlig oljehalt av 5—6 %.
Vid oljeverket på Kinnekulle, där
medelvärdet av skifferns oljehalt
är något lägre, nedlades driften i
slutet av år 1946. P. Tid.
Alunskifferbruk är ett hydrauliskt
bruk som användes till murning, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
