Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baljväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Baljväxter
tydelse för vårt land, dock
förekommer buskartade baljväxter, som
ärttörne (Ulex), busktörne
(Cara-gana) och guldregn (Cytisus).
Roten har karaktären av en pålrot,
som är grov och mer eller mindre
förgrenad. Den är ofta djupgående.
Hos alla hithörande arter
förekomma rotknölar, som bildats av
kvä-vesamlande bakterier (se nedan).
Stjälken är ledad samt rund eller
kantig. Bladen äro hos de allra
flesta arterna sammansatta och då
parbladiga, tre- eller mångfingrade.
Understundom kan bladet vara
reducerat till ett enkelt blad.
Blommorna sitta ensamma eller i klasar
i bladvecken; de äro fjärilslika och
befruktas vanligen av insekter.
Självbefruktning innan blomman
öppnas förekommer emellertid
också. Baljan är enrummig och fröna
äro runda till kantiga, hjärt-,
bön-eller äggformade. De äro i regel
äggviterika, vilket gör, att deras
värde som foder eller föda är stort.
Sammansättningen av några
viktiga baljväxter framgår av följande
uppställning.
Sojabönor, mogna baljor och frön.
få fram sorter, som kunna direkt
användas för foder. —
Förekomsten av knölbakterier på rötterna
gör det möjligt för baljväxterna
att binda kväve under
vegetationsperioden (se Baljväxtbakterier).
Därför äro baljväxterna oberoende
av kvävegödsling med undantag för
en kort period strax efter
uppkomsten, den så kallade
hungerperioden, då de äro tacksamma för
en låg kvävegiva (50—100 kg/ha).
Kvävefria
Råprotein Fett [-extraktiv-ämnen-] {+extraktiv- ämnen+} Växttråd Aska
Lupiner 37,6 6,5 37,2 15,0 3,7
Linser 29,6 2,2 60,2 4,5 3,5
Bruna bönor 26,6 2,2 62,7 4,4 4,1
Fodervicker 25,8 1,6 63,9 4,8 3,9
Åkerbönor 29,8 2,0 55,0 9,6 3,6
Ärter 27,1 2,2 61,0 6,5 3,2
Sojabönor 39,8 19,3 29,5 6,3 5,1
Ärter, bruna bönor, vicker och
linser äro de stärkelserikaste, medan
sojabönor och lupiner äro
äggvite-rikast. Hos vissa arter av
baljväxterna, t. ex. lupin, innehålla fröna
giftiga alkaloider och bitterämnen.
Dessa ämnen försvåra frönas
användning. Beträffande lupin har
man dock genom förädling lyckats
Gödsling med kali och fosfor
krä-ves emellertid. På grund av sitt
djupgående, kraftiga rotsystem, sin
kvävesamlande förmåga och sin
förmåga att tillgodogöra sig de
djupare jordlagrens näringsförråd
äro baljväxterna goda förfrukter.
Man skiljer efter användningssättet
mellan de som odlas för mogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
