Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Husdjurens hälso- och sjukvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Husdjurens hälso- och sjukvård 707
Parasits jukdomar (inälvsparasiter) hos husdjuren ha ökat i och med en
ökad användning av kulturbeten. När ett bete genom intensiv gödsling blir
så gott, att det kan föda ett stort antal betesdjur, tvingas djuren att med
betesgräset förtära parasitlarver, som vid gynnsam väderlek hastigt utveckla
sig ur ägg, som avgått med träcken från angripna djur.
Inom ett modernt svenskt lantbruk användes i dag för olika ändamål ett
flertal olika medel, som om de förtäras av djuren lätt kunna ge anledning
till förgiftning. Hit hör t. ex. en sådan sjukdom som salpeterförgiftning,
kloratförgiftning, blyförgiftning etc.
Varje djurägare bör veta, att han aldrig får införa kvicksilverpreparat
(sublimat, gråsalva etc.) i sin ladugård, då korna äro överkänsliga för
kvicksilver. Han skall heller aldrig använda blymönja för målning av
järnkonstruktioner i ladugård eller på sådan plats, där korna kan komma åt att
slicka på färgen. Även sedan färgen setat i många år, kan en ko få
blyförgiftning endast genom att hon slickar en stund på en med blymönja målad
yta.
Bristsjukdomar uppkomma om den tillförda näringen icke innehåller för
organismen nödvändiga beståndsdelar i tillräckliga mängder eller i riktiga
proportioner. I många fall är foderstaten samtidigt fattig på flera olika
beståndsdelar. Vissa bristsjukdomar hos nöt stå i direkt samband med en hög
mjölkavkastning, s. k. laktationssjukdomar såsom acetonämi och puerperal
hämo globinur i. Bristsjukdomarna uppträda oftast i sådana trakter, där
jordbruks- och ladugårdsdriften är primitiv (t. ex. skravelsjuka), eller när en
fordrande kreatursras har införts i en karg miljö (t. ex. mjälkhälta, vissa
former av ofruktsamhet).
De senaste årens forskningar ha visat den utomordentligt stora
betydelsen av att våmmens mikroorganismer kunna leva under trivsamma
förhållanden. Rubbningar i den normala våmfloran kan medföra sådana
sjukdomar som vissa kalvs jukdomar, skravelsjuka och acetonämi samt vissa
muskelsjukdomar speciellt hos lamm.
Fodersmältning sorganen hos växtätare ha en komplicerad byggnad. Hos
idisslare är det huvudsakliga digestionsarbetet förlagt till förmagarna, och
de viktigaste digestionsrubbningarna hos nöt hänföra sig också till
förmagarna, som trumsjuka och traumatisk mag- mellangärdsinflammation (vasst
föremål), (se Bukhinneinflammation). Det är synnerligen viktigt, att man
söker på allt sätt förebygga att spetsiga metallföremål komma med i fodret.
Det måste inpräntas i folk, att det är ett nidingsdåd att kasta skarpa
metallföremål så att de kunna komma i fodret. Det må vara i samband med att
man sätter upp gärdesgårdar eller använder ogalvaniserade hässjelinor, som
rosta, eller är oförsiktig med ståltråden från foder- eller torvströbalar.
En av de vanligaste utslagsanledningarna i våra ladugårdar är den att
korna ej bli dräktiga i rätt tid och även inom hästaveln har ofruktsamhet
medfört avsevärda förluster. Nyare rön på dessa områden ha visat, att det
är synnerligen viktigt, att man vid urval av avelsdjur söker lägga på efter
hon- och handjur, som visat sig hållbara. Man bör undvika pålägg efter
typiska cystakor och efter brummarekor. Ang. hithörande frågor lämnas
närmare besked under ofruktsamhet. En hel del av steriliteten i våra ladugårdar
orsakas ävenledes av infektioner, som djuren ådraga sig antingen vid
betäckningen eller vid förlossningen (se Förlossningshygien).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
