Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorddelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
890
Jorddelning
en mera rationell fördelning
uppnås eller också att förut oskiftad
jord delas. Skiftesvitsord, dvs. rätt
att begära skifte, ha ägarna av
jord inom skifteslaget, men även
ifråga om storskiftad jord måste
vid någons bestridande undersökas,
om nytt skifte medför fördelar,
väsentligen överstigande
kostnaderna. Skifte av förut enskiftad
eller laga skiftad jord kan komma
till stånd först efter begäran av
minst halva antalet jordägare, om
dessa äga mer än hälften av
jordbruksfastigheterna enligt
taxeringsvärde. Efter skriftlig begäran
hos överlantmätaren förordnar
denne en lantmätare att
tillsammans med gode män förrätta
skifte. Gode männen tillkallas av
lantmätaren. Bestämmanderätten
ligger i stor utsträckning i
förrätt-ningsmännens hand. Ägoutbyte
mellan två eller flera fastigheter
kan företagas för att få fram mera
lämplig sträckning av gränsen
eller ägofigurer som äro mera
bekväma vid brukningen. — I regel
skall all skifteslagets mark ingå i
skiftet. Lagen medger eller
påbjuder dock att vissa områden
undantagas för delägarnas gemensamma
behov. Hit räknas områden för
vägar och avloppsdiken, för
hämtning av sten, sand, lera, grus och
torv, för vattning av kreatur och
för gemensamhetsskog samt
strömfall. — Vid skiftet måste en
ägo-gradering ske för att man skall
kunna avgöra hur stort område av
en marktyp som skall anses i värde
motsvara ett visst område av
annan typ. Vid graderingen skall
endast ägornas naturliga
beskaffenhet beaktas. Man skall bortse från
om jorden är dikad eller odikad,
bättre eller sämre skött, odlad
eller icke, skogbevuxen eller
kal-avverkad osv. Olikheter i dessa
avseenden skall ersättas genom
kon
tant odlingsersättning,
hävdeersättning och skogslikvid. Den
senare kan dock delvis utgå i
skogsprodukter. Den grundläggande
regeln för markens fördelning vid
skiftet är att varje delägare i
skifteslaget skall få så stort ägobelopp
som motsvarar hans andel i
skifteslaget före utskiftningen. Detta
belopp kan dock få över- eller
underskridas med 2 %. Skillnaden
skall gottgöras med penningar. För
varje fastighet utlägges helst ett,
möjligen två skiften med
någorlunda jämn blandning av bättre
och sämre mark. Gränserna skola
helst vara räta och böra utgöras
av vägar, diken eller andra
naturliga skillnader. Ofta kan
utflyttning av gårdsbyggnaderna krävas
för att en lämplig uppdelning av
marken skall kunna ske. Då så
oundgängligen fordras kan antalet
skiften för någon fastighet få
överstiga två. Vid utflyttning fördelas
kostnaderna på delägarna i
skifteslaget. Staten betalar dock
hälften. — För att förhindra att
fastigheter genom försäljning av
skogsmark eller jordbruksjord
gjordes olämpliga för självständig
hushållning har den nyare
lagstiftningen återinfört begränsning av
rätten till frånstyckning av mark.
I fråga om avstyckning säger
sålunda 1926 års lag att den ägovidd
som avstyckas skall vara sådan att
den kan varaktigt användas för
det med avstyckningen avsedda
ändamålet. Avstyckningen får ej
heller äventyra stamfastighetens
bestånd. Avstyckning från
jordbruksfastighet får ej äga rum i andra
fall än då det kan antagas att den
fastighetsindelning som kommer
till stånd bereder ökade
utkomstmöjligheter för
jordbruksbefolkningen eller eljest är till gagn för
jordbruksnäringen i orten. Vid
bildandet av en ny
jordbruksfastig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
